24 planering liade väl inte varit den bästa. De fabriksniässiga synpunkterna hade varit så dominerande, alt man till en början birbisett säkerheten. Handelsmännen i ledningen var ju oekså helt ovana vid sådana problem. Spinnhusets ekonomi under de birsta åren var som nämnts bedriivlig. Inom kommerskollegiel gjorde man vissa törsiik all tå iho|) medel till .sj)imdiusverksandielen på det sätt som man tänkt sig i kungabrevet den 23 juni 1722. En dag på sommaren 1724 var Leonard Pinckhardt och några andra manufaklurisler uppkallade till kollegiet, där man ville veta om de var villiga att lämna birskott till .sj)innhuset. Förslaget mötte dock ingen vidare förståelse.-' .Man hade ju i brevet dessutom tänkt sig alt stadens invånare i största allmänhet skulle vara villiga till sammanskott, men inte birrän den 25 september, da verksamheten sedan några veckor var i gång och den ekonomiska situationen närmast förtvivlad, ulfärdades en pid)likation i ämnet: »Emedan del är för gott funnet, all g(“nom kringgående stamböcker låta insamla vad var och en är villig all sammanskjuta till Rasp- och spinnhusets inrättande, vartill erfordras 10 000 dal. smt. ty föreställes härmed nyttan av denna inrättning, och i anseende därtill uppmuntras stadens invanare all därtill nagot avgiva, vilket uti banken insättes och bankoattesterna levereras åt dem. som gå ikring med stamlxickerna och del i böckerna annotera: Och på bankoallesterna eller vad kontant infaller, meddela föreståndarna vederbörande deras kvittenser.»-^ Insandingen gick emellertid hade långsamt och med magert resultat. 1 Maria birsamlings västra del. där spinnhuset var beläget, inflö)! inte mer än 149 dal. 10 iire kmt.'-*' Kommerskollegiels president Magnus Julius de la Gardie gav »bir Xorrbrokvarteret» hela 150 dal. kml och generalmajoren och blivande (iverslålhållaren Michael Tcirnflycht 00 dal.'^*’ Som helhet fick man dock av de 10 000 dal. smt. som man hoppats på. bara in tredjedelen.’' 1 samband med all bidrag tecknats inbillade sig synbarligen en del folk att de kunde la sig friheter. En dag på vårvintern 1725 kom vaktmästaren vid spinnhuset Erik Lundberg upp till kollegiet och berättade »hurusom i gär afton sent på kvällen en major Schultz tillika med en hop officerare i bilje dilkommit och gjort oväsende samt överfallit vakten därstädes i det när vakten icke velat upplåta portarna för honom, har han med våld dem uppl)ru-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=