9 Spalding tillhörig egendom på Långholmen, tor vilken Spalding hegärde 37 000 dal. kmt. Den 23 jnni 1722 godkände Knngl. Maj:t detta förslag, som föreföll både bättre och ekonomiskt förmånligare än Rörslrandsegendomen, och uttalade att det vore önskvärt att rasp- och spinnhuset komme igång snarast möjligt. Så blev dock inte fallet, ty det visade sig mycket svårt att få fram medel. Det var bara de Hildehrandska medlen som slod till omedelbart förfogande. 1 angnsti 1722' undersökte man möjligheten att ta resterande25000 dal. kmt av vissa konfiskationsmedel. I oktober följande år började Spalding bli otålig, och kommerserådet Adlerstedl anmäler i kollegiet: »Spalding hade begärt att med första bliva förnöjd den köpeskilling som kollegium bonom betingat för det hus, som han till rasp- och spinnhus upplåtit emedan han eljest haver tillfälle detsamma på annat sätt försälja.» Otåligheten är ftirklarlig; han hade ännu inte ens fått de Hildebrandska pengarna, men nu fick Adlerstedl i uppdrag alt fråga honom om han läte sig niija med att nu få dessa pengar och resten senare.^ Spalding svarade nej, han ville ha hela kiipesumman på en gång.” Mot julen 1723 utfärdade statskontoret en assignation på 8 333 dal. 10 2/3 öve smt (motsvarigheten till 25 000 dal. kmt). men räntmäslaren Råfelt anmälde all så mycket pengar fanns inte inne av de konfiskationsmedel, som skulle anlitas fiir kiipet. Ännu på våren 1724 hade Spalding ej fått allt vad han skulle ha och hotade åler med all sälja ål andra. Resisumman delades upp på två omgångar, av vilka den sista. 12 000 dal. utbetalades genom protokollsbeslut den 13 juli s.å. Den 3 juni hade köpebrev utfärdats.’” Delta må belysa den statliga ekonomien efter de många åren av krig. All det fanns ett betydande intresse inom kommerskollegiel och i manufaklurkretsar alt få till stånd rasp- och spinnhuset, visar redan Hildebrands donation. Nu gällde det inte längre stadens behov av gaturenhållning och det allmänna behovet att ta hand om tiggare och lösdrivare. Nu gällde det ett kraftigt handtag åt klädesfaktorierna med .spinnhushjonens hjälp. Spånad av klädesull var niimligen bland fria spinnerskor en dåligt betald och alltså f()ga eftertraktad sysselsättning.” Anskaffande av medel till inköp av tomt och fastighet för inrättningen orsakade som visats åtskilliga bekymmer. Bättre var del
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=