190 Valet visade si^ trots allt i'anska gott. Nilsson var en liten saft oeh fryntlig inan. som faktiskt knnde ta fangarna på ett helt annat sätt än Wollin. samtidigt som han inte drog sig ens fiir ])rygel i allvarliga situationer. Tidningskritiken kom snarast att riktas mot honom fiir hans f()rmenta klemighet i ett par fall. I samband med alt en beryktad fånge beviljades resning hade Nilsson på direktiirsexpeditionen anordnat ett kafferep, där försvarsadvokaten var med oeh fången hedersgäst. Han hade oekså beviljat en tidning en intervju med en fånge: båda tilldragelserna utsattes fiir speeiellt Aftonbladets ideliga drift (»Vad en 'människovänlig' direktör kan tillåta sig»). Han rakade oeksa nt fiir en J.O.-anmälan fran riksdagsmannen \V. Hellberg i Ljimgskile fiir att han till fångarnas fiirströelse anskaffat en grammofon oeh vid altaret i kyrkan bjudit på en konsert, där bl.a. ett avsnitt (»portervisan») nr operan .Martha fanns med. Det var jn något föirskräekligt att »dryekesvisor» skulle få exekveras från altaret i en fängelsekyrka. Nilsson undrade i sitt svar om han hade hort radera hort jnst detta parti nr den kända vaekra operan. J.O. fann Nilssons handlingssätt olämpligt men antog att det inte skulle upprepas oeh vidtog ingen åtgärd. 1'ängetsepastorn Kaleh Krnherg. som hade varit närvarande vid programmet, hade funnit detta, såsom ett helt. synnerligen gott oeh värdigt, .\ftonbladet fortsatte under lang tid sina föirföiljelser mot Nilsson. lAt knivdrama, där en livstidsfånge öiverfallit en annan fånge med en skomakart“kniv. kom tidningen att ropa pa strängare diseiplin oeh fasthet. Överdirektiir Alnnjnist trädde npp till ffirsvar: Till Langhotmstängelset samlas landets mest svarskötta förlnytare. alskilliga psykiskt iiiulermaliga. Ingen kan på förliand l)orga tör <teras pålitlighet. Skulle full säkerliet vinnas innt våldsamheter inom fängelset. J)leve tydligen av nöden att i fraga om en myckel stor del av fångarna ej endast fntlständigt isolera dem från varandra utan även i cellen tiålla dem fjättrade, ja länkade vid väggen. Denna mörka reaktion tärer <lel icke lyckas att giva insteg i vårt lamt. .Skall det friluftsarliete för langar, vilket mett rätta sa allmänt payrkas. kunna ernå önskad omfattning, maste förliopjiningen ga vid sidan av försiktigheten. Den sislnäiniula får icke vara ensam bestämmande.' Nilsson använde prygel som yttersta åtgärd oftare än sin ftiregångare. som hade föiredragit källareell oeh järnhnr oeh hånfullt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=