3 kuiiiut bära vi'rksan\lu“ten. och dessa pengar skall ej lill nägon del utga till sporlli'r al de ansliillda. Han erinrar oeksa oni all skillnaden i elieklivilel är slor vid pälviinget oeh vid vallrill arbele.*® I Holland liksom i Tyskland fanns i de flesta av rasphnsen särskilda tMikelriiin, där f(>räldrar pä egen bekostnad kunde lata insälla sina lasibara odägor till söner, tills de visade teeken j)å bällring. llestraffningarna fiu’ förseiäser inom de holländska ras{)- oeh spinnhusen bestod av s{)(")slilning eller vallen oeh bnid-diel under viss lid. l)iseiplinprobU*men j)ä fängelser har genom liderna varil sig liimligen lika. oeh orsakerna kan grovt sammanfatlas i rymningar oeh sprithirtäring. 1 Rotterdams rasphus bestraffades 1781 elt par män fiu- all dt* smält ner sina tennskedar oeh gjort nycklar av dem. 'reniu't hade härdgjorts genom en blandning, som de fält ut frän medieinhirrädet under förebärande av tandvärk.” Nyekeltillverkning i olika nyanser har oup[)h()rligl hirekominil pä fäng(‘lser, oeh den nämnda meloden kan vara aktuell än i dag. 1 Tyskland uppstod tidigt efterhildningar av de holländska raspoeh spinnhustMi. frainfiu' allt i Hansastäderna. Strax efler är 1600 stod sädana färdiga i Bremen. Liiheek oeh Hamburg oeh 1629 i Danzig. Medan de holländska inrättningarna tycks ha sökt upprätthälla tanken pä klientelets fiirhättring. förfidl de tyska liksom senare de svenska s|)innhusen snart till krasst vinstbegär oeh elt härt lUnytljande av arreslanlerna.'- .Som kommer alt framgä av del följande togs mänga inslag frän rasp- oeh spinnhusen i Holland upp i del stockholmska spinnhuset jjä Länghohnen. \’issa kontakter torde ha uppehällits i frägan mellan d(* häda kinderna. Tr!)an Hjärne hes()kte spinnhuset i Amsterdam 1667, ICrik Dahlhergh samma är oeh Nicodemus 'I'essin d.y. 1687, uumi inie som nagra utsända kunskapare ulan slumpvis oeh privat. .Spinnhuset i .\mslerdam torde vid den lid(Mi ha h()rl till stadens mänga sevärdheter. Urhan Hjärne räkade en smula illa ut vid sitt hescik i spinnhuset, »där skökor och andra kvinnor avsämre slag spunno och sydde, kai av dem, en smula vackrare än de (ivriga, gick emot mig. kanske uppmanad av de andra, och bad mig komma ihäg vär gamla kärlek. .lag blev alldeles vimmelkantig av blygsel; jag hade aldrig förut med mina (ig(jn skädat kvinnan och utskrattades oinätlligen av de kriugstä-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=