72 Dessutom är det intressant, att vissa kyrkorättsliga bestämmelser i delar av Finland, åtminstone i Nyland, under 1300-talet kallas jus helsingonicum. Detta bör då innebära ett direkt beroende av hälsingarnas kyrkorätt, åtminstone i de frågor som kan beläggas i de aktuella1300-talskällorna. Det är här frågan omsystemet för erläggande av tionde och andra kyrkliga uppbörder.-*’ Den rättsliga bakgrunden till denna ordning är troligen att söka i Hälsingland, även om rättstraditionerna i Finland och Hälsingland senare utvecklats var för sig. Detta torde i sin tur vara förklaringen till att den finländska ]us helsingonicum inte helt stämmer överens med motsvarande i HL. Det är också möjligt att jus helsingonicum en gång omfattat mycket mera också i Finland än de begränsade bestämmelser som återfinns i 1300-talsurkunderna; Hela hälsingerätten eller kyrkorätten. I regel har förekomsten av hälsingerätt och /j^/s/wg-namn på finländsk botten tolkats som resultatet av en invandring av hälsingar till fr. a. Nyland.-’ Andra forskare har bestämt förnekat en sådan kolonisation.-^ Om en sådan invandring inte förekommit måste namnet ha en annan förklaringsgrund. Oavsett vilken teori man på denna punkt ansluter sig till är termen troligen ett belägg på ett rättsligt beroende i en del av Finland av Hälsinglands lagsaga. Detta beroende kan f.n. bara beläggas ifråga om kyrkorätten. I vissa områden har sannolikt kyrkorätt från Hälsingland varit lag. Den närmast liggande förklaringen till detta är att området tillhört Hälsinglands lagsaga och landsting —eller utgjort en lagsaga med samma rättsliga beroendeställning till hälsingerätten som exempelvis de norska tingslagen till den anglosachsiska kyrkorätten. Före upprättandet av Åbo biskopsdöme tillhörde Finland i historisk tid ärkebiskopsdömet i Uppsala. Det är emellertid f.n. höljt i dunkel, vilket biskopsdöme de kristna delarna i Finland — och Åland —tillhört, medan Sigtuna var biskopsstad i Uppland. Omen hälsingekyrka under denna tid existerat får problematiken kring den kyrkliga hälsingerätten i Finland förnyad aktualitet.-** M. Dreijer har framfört hypoteser om Åland som biskopsdöme under åtminstone en del av 1000-talet, med det av Adamomnämnda Birka som biskopssäte.’**’ Även denna teori aktualiseras i samband med Pinnen 1962 s 250 f, KL 4 sp 272. -’ Pirinen KL 4 sp 272 m fl. Främst I Westman NoB 1948 s 67 ff beträffande Åä/s/ng-namnen. -® Cf nedan Åbokyrkan. Nedan Birkakyrkan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=