57 detta sammanhang måste man också utvidga diskussionen till att omfatta Äland och Finland.*’- Uppsalakyrkan: Eftersom källorna ger stöd för uppfattningen, att svearnas biskopssäte flyttades från Sigtuna till Uppsala, har Uppsalakyrkans förhistoria, i den ringa män den är känd, redan behandlats. Från att ha framstått somen stor hednisk samlingsplats i Adams krönika —och i andra senare källor —framträder orten som biskopssäte på 1140-talet. Med namnet Uppsala avses i äldre tid utan undantag Gamla Uppsala, medan nuvarande Uppsala kallas (Östra) Aros. Benämningen Uppsala på Aros var en följd av biskopssätets flyttning, då det tydligen var naturligarc att uppkalla Aros efter den existerande biskopskyrkan än att ändra episkopatets namn genom förflyttningen från en plats till en annan. Samma fenomen torde också kunna beläggas när det gäller flyttningen av köpcentrat från Fornsigtuna till nuvarande Sigtuna. I båda fallen tycks kungen och hans kungsgård ha spelat en viss roll. Kring ordet Arosa i Florensdokumentet har länge stått strid. Medan de flesta forskare tolkat det som (Västra) Aros, Västerås, har andra hänfört det till (östra) Aros.**” Den senare tolkningen faller emcllertid på det enkla faktum, att biskopssätet i alla källor under 1100-talet och långt fram under 1200-talet kallas Uppsala, Obsalcnsis o. dyl., aldrig Aros. Före flyttningen från Uppsala till Aros under senare delen av 1200-talet finns det ingen antydan om någon sammanbiandning mellan de två platserna. Uppsala, platsen för biskopssätet, var Gamla Uppsala, medan Aros var en kungsgård i närheten. Eftersom de källor, där svearnas biskopsdöme efter Sigtuna nämns, konsekvent talar om Uppsala, är det inte möjligt att tolka Florensdokumentets Arosa som det uppländska biskopssätet. Under den tid, då Florensdokumentet måste ha tillkommit, förra hälften av 1100-talet, är f.ö. Aros i Tiundaland inte känt genomskriftliga källor. I den skrivelse, där Uppsala —inte Aros’ —ärkebiskopsstol upprättas 1164, nämns amsiensis episcopatiis som suffragandioces under Uppsala. Artisiensis åsyftar alltså Västerås. Samma är förhållandet i de bevarade provincialena från 1188—89 och 1192. Källorna vederlägger själva uppfattningen, att Västerås under denna tid bara skulle gå under den längre namnformen Västra Aros. Den senare blev inte aktuell förrän också Aros i Tiundaland blev biskopssäte. **■- Nedan Hälsingekyrkan, Birkakyrkan och Äbokyrkan. Så t ex Envall NoB 1950 s 83 ff, A Schuck Fornvännen 1952 s 181 f, Ståhl s 299. Se även Kumlien HT 1962 s 270 f med not 71.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=