RB 16

55 tanke på biskopssätets ålder, är det anmärkningsvärt, att så många belägg kan anföras. En biskop Henrik förekommer också i Botvidslegenden. I sammanhanget berättas om elevationen av S:t Botvids kropp, och året skall ha varit 1129. Här kallas emellertid Henrik för episcopHs Upsaliensis. Även om man på grundval av denna notis försökt föra fram tanken, att Uppsala redan 1129 var biskopssäte, har med all sannolikhet legenden placerat biskopen i fel stad. Denna felaktighet är i och för sig helt naturlig, eftersom biskopssätet vid tiden för legendens nedtecknande fanns i Uppsala. (G:a) Uppsala nämns som hednisk centralort på många ställen i Adams krönika. Även om orten tidigt förekommer i källorna, nämns den inte som biskopssäte förrän 1141. Då har Siwardus, Obsalensis episcopHs vidimerat en överlåtelsehandling för ärkebiskop Adelbero av Hamburg,’’” pä samma sätt som tidigare Sigtunabiskopen Adalvard för ärkebiskop Adalbert. Visserligen har vissa forskare försökt placera Siward i ett annat Uppsala än det svenska, men hypoteser av detta slag saknar allt källstöd. Såvitt man kan bedöma saken med utgångspunkt i det källmaterial, som vi har tillgång till, har svearnas biskopsdöme under 1130-talet eller senast omkring 1140, kanske efter Henriks död, flyttats från Sigtuna till de uppländska folklandens centralort i G:a Uppsala."’'* En mängd teorier har gjort sig gällande när det har varit fråga om att bestämma biskopsdömets omfattning. Enligt Adams krönika var Uppsala ännu omkring 1060 hedniskt. Det finns ingen anledning att misstro denna samtida uppgift. Det går inte att avgöra, om Uppsala var centrum för alla tre folklanden vid denna tid eller bara för Tiundaland, inte heller om redan då alla svears ting hölls på denna plats. Innan den kristna kulten antagits vid folklandstinget eller sveatinget kan knappast någon biskopskyrka ha byggts i Uppsala.Med all sannolikhet är det därför Sigtunasätet som så småningom flyttats hit. I sammanhanget bör det scholion nämnas, där Adam räknar upp de svenska biskopar, som ordinerats av Adalbert. Enligt detta missiverades Adalvard d.y. till Sictunarn et Ubsalam.’'' ^ Eftersom övriga biskopsordinationer här avser folk och landskap —götalanden, skridfinTill detta, Schmid 1934 s 89. Jfr Envall NoB 1950 s 97 f. Se även nedan Strängnäskyrkan. Lappenberg 163. •’’* Cf Schmid 1934 s 89 f. I UL Kk 1 finns en bestämmelse som påbjuder kristen kult, från den muntliga lagsagans tid. Nedan III 2 b med not 23. I* AdamSchol 94. Ovan 2 b med not 19.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=