169 också framgår av vissa källor.'- Kungens och hans stormäns inflytande över biskopskyrkan vid vakanser måste då uppfattas som ett utslag av feodal spolierätt.'' Det finns emellertid alternativa tolkningsmöjligheter. Beträffande patronatsanspråken över Linköpings domkyrka finns det inte någon anledning att i första hand tänka sig feodalrättsliga motiveringar. Det torde ligga närmare till hands att förklaradet kungliga inflytandet med hänvisning till det klassiska kyrkopatronatet. Har kungen och/eller hans ätt en gång byggt kyrkan är detta i och för sig en tillräcklig motivering till de kungliga anspråken på kyrkoöverhöghet, i linje med privatkyrkosystemet i stort.Det finns anledning att anta att kungen fungerat som biskopskyrkans ägare eller patronus i de germanska länderna i den utsträckning biskopskyrkor byggts av kungen eller med dennes hjälp.Som Andras själv framhåller torde f.ö. skillnaden mellan donation och skötning till biskopskyrkan respektive feodalrättsliga förläningar ha varit flytande.'"'’Man kan inte göra anspråk på att med någon absolut säkerhet uttala sig i frågan på grundval av det knapphändiga materialet. En annan faktor av betydelse vid diskussionen om det feodalrättsliga inflytandet inom den svenska kyrkan vid denna tid är diplommaterialets klichéartade terminologi och uppbyggnad.'" Diplomens termer och mönster kan mycket väl ha hämtats från de kontinentala förhållandena och bara ändrats ifråga om vissa detaljer, namn och speciella händelser. De diplom, som ger antydningar om kunglig spolierätt i samband med biskopsvakanser'", bör kanske till en del ses mot bakgrund av förhållandena utomlands, där detta problem tillhörde de mera allvarliga. I det utländska materialet men även i nordiska källor, främst norska och danska,'" finns många belägg för kungligt inflytande i samband med biskopstillsättningarna. Andra: tolkar genomgående dessa källnotiser som en följd av det feodala inflytandet. Ifråga ombestämmelsen om biskopstillsättning i VgL I, som också tolkas på detta sätt, är dock det feodala momentet ytterst svagt markerat, om det överNyländer 1953 s 31 ff, 63 ff, Andra; s 81 ff. Se ned.an IV 1 b, 2 b, 3 a. Andrx s 81 ff. Se även Nyländer s 67 f. Cf ovan II 2, nedan VII 2 a, c. Cf Feine 1953 s 476. Se även Koch 1936 2 s 58 ff, fr a s 64 ff. ** b Andrx s 81 med not 7. ** Ovan I 2 b. ” DS 57, 94, 186, 382. Andrx s 81 f. Maurer 2 s 172 ff, Joys s 69 ff, 79 ff, Wisloff s 96 ff, Gallén KL 1 sp 612 m fl. Cf nedan IV 1 b.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=