107 alla bofasta — först därefter biskopen och prästerna.-'* Det är emellertid inte frågan om någon ranglista, och biskopens starka politiska och rättsliga ställning framgår av lagens bestämmelser om viturätt och biskopsföljets storlek."* Inledningsorden i VgL I är i stället en språklig komposition, uppbyggd somen rytmisk allittererad strof från den muntliga lagsagans tid. Med all sannolikhet har den utgjort någon formav fridlysningsformel vid tingssammankomsten. Motsvarigheter till detta finns i andra lagar, främst i ett griöarndl i Grågås. Strofens sammansättning är här mindre versifierad än motsvarande i VgL I, men liksom där bestämd av rytmik och allitteration,'" inte i första hand av politiska eller sociala hänsyn. En linje, som är värd att följa, är lagbestämmelserna om olika förseelser, som sammanhänger med den rättsställning biskopen åtnjöt. I regel är det fråga om brott mot biskopen, hans män eller egendom. Av de bötessummor eller andra straff som stadgas för brott mot biskopen kan man — i jämförelse med straffen för brott av samma slag mot andra av samhällets stormän — dra vissa slutsatser om biskopens rättsliga ställning och värde. Jämförelsen avser inte de olika rättskällorna sinsemellan, eftersom straff och bötessummor i olika lagar inte utan vidare kan parallelliseras. Man måste i stället göra en sammanställning av bötessatserna m.m. för brott mot olika personer inom samma källa. Den teoretiska bakgrunden till den följande punktundersökningen är, att biskopen redan under den äldsta germanmissionens tid knöts till ett bestämt land och folk. Han tycks m.a.o. liksom kungen ha -* VgL I Kk 1. Till tolkningen Richert s 1 ff, fr a s 20 ff, Ericsson 1967 s 30 ff. De jämförelseställen Ericsson anför, i analogi med sin kanoniskrättsligt influerade tolkning, tycks dock vara något irrelevanta i sammanhanget. Om vitusrätten cf nedan med not 43, ombiskopsföljet Ericsson s 32. Grågås I, 114, s 204: ”Grifia mål” ”ENnu er gufl sialfr |)eira fyrstr er baztr er VgL I Kk: "Krister xr fyrst i laghum warum pa a:r cristna var oc allir cristnir oc allir h.elgir menn oc allr heilagr domr. Pave at rome oc patriarche konungr vaR (syftar ev på den kyrklige ’konungen’ i raden ovan) oc Z^yscopar orir oc /»okhrröir menn allir oc allt cristit folc.” koMO«g.t’r. ^önda:r oc allir bocarLer Mscupxr oc allir boclatrdir m.vn." (= ”oc allir cristnir” —ovan) Se även FrtL inl. Cf nedan 2 e och Hafström 1965 s 55 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=