97 lan Västmanland och Uppland. Drar man en cirkel med centrum i Uppsala och med periferin i Västeråstrakten faller det absoluta flertalet kända tunor i Sverige innanför denna. Ett geografiskt centrum för tunalokalerna bör ligga någonstans vid linjen Uppsala—Sigtuna. Därmed är ingenting bevisat, men tunaplatsernas koncentration till Uppsala och Uppland är anmärkningsvärd. Det har sedan gammalt observerats, att tunalokaler ofta finns i direkt anslutning till husabyar, både i Uppland och i andra landskap. Detta har medfört att man ibland tänkt sig stora godskomplex, inklusive tunagårdar, i anslutning till husabyarna. Under hänvisning till Snorre har man ibland hävdat, att Upsala öd förvaltades i och för den förkristna Frö-kulten. Det finns en lång rad ortsnamn i Sverige där Frö eller Fröja ingår, varav många direkt eller indirekt anknyter till tunor.Detta behöver i och för sig inte betyda någonting eftersom sagomaterialet är högst osäkert, men kan vara värt att registrera. Omman tänker sig möjligheten, att en del av de många tunalokalerna i Svealand en gång var Upsala ödgods, skulle detta i hög grad bidra till förståelsen av den stora betydelse källorna från äldre medeltid tillmäter Upsala öd. Utöver husabyarna känner vi idag inte många gods, som med någon större säkerhet kan sägas ha tillhört kungens egendom. Arbetshypotesen med vissa tunor som kungliga gods bör under alla omständigheter kunna få en framträdande plats i diskussionen. f) Sammanfattning I England var under äldre medeltid en rad tunagårdar —tun, -ton — förvaltningscentra inom hundaresorganisationen — hundred — med framför allt militär, ekonomisk och judiciell betydelse. Många av dessa tycks ha varit royal tuns, kungliga gårdar, andra stormannaägda. Både hundaresorganisationen och tunanamnen återfinns också i Norden, främst i de svenska Mälarlandskapen. Det finns därför anledning att mot bakgrund av förhållandena i England fråga sig, om inte tunan kan ha haft en liknande betydelse i Sverige. Genom materialets knapphet och karaktär kan man inte med någon bestämdhet svara varken ja eller nej på denna fråga. Tunalokalerna har sedan gammalt stått under diskussion, bl.a. på grund av sin mångfald, sina fornlämningar och den påfallande rika förekomsten av tunor i sockennamn och — eventuellt sekundärt — •’* Ovan not 40. Se Snorres Ynglingasaga, S Lindqvist 1936 s 6, 11 f, 263 f. 7 |. A. Hellström
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=