KAP. 3. RIKSDAGARNA 1072 OCH 1680 TESTAMENTSFRÅGAN OCH AKTERNA FRAN REGERINGSTILLTRÄDET 1672 Då Karl XI år 1672 som myndig övertog regeringen, kunde det svårligen undgås, att frågor som rörde förmyndarregeringens tillkomst i olika sammanhang aktualiserades. En undersökning av hur behandlingen av Karl X Gustavs testamente framställdes i en del i samband med regeringsskiftet utarbetade akter är därfiir icke utan intresse. Början kan lämpligen göras med den till ständerna den 20 september (iverlämnade allmänna propositionen. Punkt 1 i denna, där frågan om myndigförklaringen upptages, inledes med en kort återblick (iver utvecklingen sedan 1660. Här framhålles fcirst det oväntat lyckosamma, förtjänstfulla fredsverket och hur fäderneslandet till sin säkerhet under konungens omyndighetstid fiirsiirjts med »viss regering och regementsform». På denna säkert lagda grund hade följt en lyckosam utveckling, präglad av fred inat och utåt, andlig och världslig rätt och frihet och materiell hlomstring. Regeringen har med hugnad kunnat se, hur dess rådslag och värv utfallit så väl. Den fiirtröstade sig på konungens nåd och ynnest framdeles och på ständernas vittnesbörd om att den icke försummat något som plikt och trohetsed förbundit till. Som rättsgrund för regeringens tillkomst åberopas endast ständernas beslut. Det var på grund av riksens ständers enhälliga
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=