172 utskott över den projekterade skriften om protokollens annullerande.^’’ Utskottet fick följande sammansättning: Rhhlerskdpet: Olto Vellingk, Krik Lovisin, Henrik Falkenberg och (Håkan) Fägerstierna: biskoparna Spegel och Wiramius samt magistrarna Unger och (iollinodin; hrr Lorman. Fremling. Slam och Hult. Prästerskapet: Bor(/ersk(if>et: Sammanträdet den 28 februari dominerades av kontributionsfrågan. Sedan ett för de tre stånden gemensamt beslut pressats fram i denna fråga, (ivergick man emellertid till skriften om protokollen. Efter några allmänt hållna yttranden av Gyllenborg, ärkebiskopen och lantmarskalken, vilken ånyo ganska mångordigt utvecklade syftet med aktionen, upplästes skriften. Det blev dock ingen diskussion om denna. Behandlingen avbriits nämligen därav, att ett utskott från bönderna inställde sig fiir överläggning i kontributionsfrågan. Protokollet den 28 febr. lämnar därför icke några uppgifter om den uppsatta skriftens innehåll. STÄXDERSKRIVFI.SEX OCH UPPV.\KTMNGEN FÖR R.\DET ((V3—8/3) Det dröjde därefter till den 6 mars, innan kassationsfrågan åter togs upp i SU. Då lantmarskalken nu föredrog saken, angav han de väsentligaste anst()tligheterna till 3 huvudpunkter: att kungen icke hade makt att själv göra lag, att han vore bunden av regeringsformen och att han skulle styra riket med råds råde. Lantmarskalken framhöll vidare som anmärkningsvärt, att en parallell till det som nu avhandlades fanns från 1602, och beslutet nämnda år om rådets ställning upplästes.^*' Nu liksom då, menade Denna passus ur protokollet är förbigången i editionen: »Näinlxles uthskått, som skall wara ofwer Skrifften som är projeeterad om Protoeollens .\nnullcrande. Nembl. » I samband med rådets rekonstruktion 1602 hade stiinderna i riksdagsbeslutet uttalat sig om rådets ställning. Då mycket oreda tidigare uppkommit,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=