141 Den sekrela propositionen, som den 8 februari började föredragas i SU, sönderföll i två delar, dels en utrikes och dels en inrikes. Den inrikes delen var mycket utförlig ocb utformad som en redogörelse över vad sig i riket tilldragit sedan senaste riksdag. Hiir ägnades reduktionsverket stor uppmärksamhet. Framförallt giillde detta köpegodsen och bland dessa alldeles särskilt gods köpta för kopparkompaniets fordringar. Utförligare belystes dessa frågor genom en till propositionen som bilaga fogad tryckt resolution i dessa ärenden, som givits av konnngen den 28 jiini 1088.'* Rednktionsfrågan togs också upp av adeln genom en särskild, ur ståndets besvär utbruten, den 20 februari till konungen ingiven supplik. I denna hemställde adeln att genom kunglig nåd bli förskonad från efterräkningar samt om upphävande av de kommissioner som icke gällde kronogodsen och avräkningarnas avslutande. Bland efterräkningarna framhävdes särskilt de av kopparkompani transaktionerna förorsakade.’’ 1 en den 20 februari daterad kunglig resolution blev denna supplik avvisad. Den gällde, helte det, icke adeln i gemen ulan enskilda som hotades av gravalioner eller kommissionsutredningar. Det var nödvändigt att undersökningarna fullföljdes, så att ursprunget till det medellösa och utblottade tillstånd som kronans drätsel råkat i blev klarlagt och eftervärlden kunde bli upplyst och underrättad härom. När allt var utrett, kunde konungen efter vederbiirlig ansökan pröva, vilken nåd han i enskilda fall kunde giira.** Redan de officiella akterna vittna sålunda om att köpegodsreduktionen och i synnerhet frågor om kopparkompaniet varit aktuella på riksdagen 1089. I den icke officiella debatten ba de med säkerhet spelat en betydande roll. I centrum för intresset har stått den bl.a. i sekreta propositionen åberopade kungliga resolutionen den 28 juni 1088. Det är nödvändigt alt först undersöka denna resolution, dess innebåll och innebörd. Den sekreta propositionens inrikes delar meddelades senare ståndens I)lcna (22/2) och finnas tryckta i R.\P 1089 som hil. 4, s. 374 f. R.\P 1089 bil. 6, s. 405 f. ® Ibid. bil. 7, s. 407 f. Jfr O. Lindcivist, Jacob Gyllenborg och reduktionen (1950), s. 183 f., där det bl.a. påpekas, att resolutionen den 20 februari först den 18 mars upplästes på riddarhuset.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=