AVD. III KA SSATIO NSA K N 1 (i 8 9 KAP. 10 INLKl)NlN(i Den realpoliliska bakgrunden lill leslanientsakfen 1()82 är klar och tydlig. Den är ock.sä, så långt det gäller sambandet med Karl XI :s leslamenle, sedan länge känd och uppmärksammad. Ifråga om l(i80 års kassationsakt ställer det sig annorlunda. Aklen giillde en riilst med och ntnuinstring ur rådets protokoll av yttranden i |■(■)r länge sedan 1'örda debatter, som ansågos kränkande för Kungl. Majrts luighet. Till allra största delen rörde de maktpolitiska frågor, som i sak voro avgjorda redan genom ständerbirklaringarna KkSO och 1(>82. .\klen har därför gärna kommit att uppfattas som ett realj)olitiskt svårmotiverat utslag av småaktig hämndlystnad hos enväldet. Det har varit, som om den segerrika kungamaklen, då den framgångsrikt kämpat ned allt verkligt politiskt motstånd, nödvändigtvis måste ytterligare hiivda sig genom alt söka sak med det fiirgangna. Den närmaste frågan blir därfiu', om en understikning av de politiska förhållandena kring aklens tillkomst kan påvisa några mera rationella ftuklaringsgrunder. Ständerimitet 1089 framstår i historien som en väsentligen utrikespolitisk riksdag.' Det var hirliållandena ide i lAiropa, del nyss utbrutna pfalziska kriget och framförallt den liolsleinska frågan och liiget på .\ltonakongressen. som motiverade riksdagskallelsen. Situationen ansågs vara sådan, all ständerna måste hidraga med omedelbart tillgängliga krigshevillningar. * F. F. ('.arlsoii, Sverii'es liistoria muter konungarna af pfalziska tinsel, 4 (1875), s. .'578 f.; S. (trauers. Sveriges riksdag, t: 4 (d)82(, s. 108 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=