KAP. 9 TKSTAMEXTSAKTENS EFTERSPEL AKTIONKN MOT CLAS HAl.AMI? Sedan konungen den 12 december 1682 latit avbryta prolokolksgranskningen, bade han krävt (iverläggningar oin bur han skulle kiinna la satislaklion IVir IVirgripelserna i protokollen. Etter hans avgiirande ingripande oeb personliga direktiv till SU pä inorgonen den 18 hade radet lått befallning att yttra sig om bur aktionen skulle biras vidare. Rådel. som Inigst motvilligt yttrade sig i denna brännbara fråga, kunde endast finna, all två utvägar stodo (ippna. Den ena. som man besKil tillstyrka bos konungen, var all aktionen utmynnade i en särskild slalsakt. Om konungen ieke vore tillfreds b;irm(‘d. fanns del enligt rådets mening ingen annan utväg ;in fiskalisk aktion, d.v.s. all ansvar utkrävdes av enskilda skyldiga. Den som IVirst oeb främst skulle drabbas av en sådan aktion var (das Rålamb. Detta bar givetvis stått fullt klart bir radet. oeb tanken på Rålamb brcit upprepade gånger igenom i (iverliiggningarna den 18. (dirisloffer (lyllenslierna birsiikle jäva sig genom all åberopa dels svågerskap med Rålamb. dels långvarig process mot honom. Aven (das Fleming drog direkt in Rålamb i diskussionen. Ilan anförde, att Rålamb förklarat all han kanske kiinde ge Kungl. Maj:t satisfaktion. Om konungen ieke skidle låta sig mijas med all få satisfaktion genom en särskild akt. så bad 1'deming (lud bevara sig för att råda konungen. Ralamb. som vistades på sin gård Realelund utanför .Stockholm.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=