118 lanterna varil i livet 1888. Dessa .skulle sålunda kunnat personligen stiillas till ansvar, oin aktionen lagts nppsoin en riifst ined alla dem som kimde visas ha deltagit i beslutet att gå ifrån Karl Cinstavs testamenle. Ansvarsfrågan kunde ntan tvivel kännas som en allvarlig realitet hland vida och framskjutna kretsar i samhället. Det är emellertid föga troligt, att man planerat en verklig räfst med de skyldiga. Den totalbild, som ett studium av aktionens uppkomst, utveckling och förlopp ger, strider mot ett sådant antagande. Däremot ha de faktiskt föreliggande möjligheterna att kräva ut ansvar säkerligen givit ö)kad tyngd åt den känsla av latent hot. som aktionen otvivelaktigt avsåg att framkalla. L'RSPlU \(iIJ(iT SYFTE OCII FC)RSK.IUTMN(’.AU UNDER AKTIONENS ('..\NG .Aktionens direkta samband med Karl XI:s testamente iir klart och ofrånkomligt. Det primära syftet var att skapa garantier för alt detta testamente icke skulle vederfaras ett liknande öde som Karl X (iiistavs. Men dels kunde delta syfte realiseras på olika sätt. och dels har aktionen, vare sig detta från början stått klart för upptuivsmännen, eller det först efter hand utvecklat sig därhän. kunnat utnyttjas betydligt utliver denna primära uppgift. Karl XI :s rent personliga engagemang i aktionen framträder på olika håll i källorna och har utan tvivel haft sin betydelse för utvecklingen. .\tt han rent känslomässigt reagerat ytterst starkt mot de i protokollen avsliijade uttalandena mot fadern, kunde ärkebiskopen berätta fiir sitt stand. Under en enskild uppvaktning. som han den 14 december haft hos konungen i hevillningsfragan. hade denne även kommit in på det förgripliga talet och härvid upprörts till tårar.-” Bakom konungens olika ingripanden och direktiv under sakens gång skymtar mycket tydligt vedergällningstanken och en önskan, att de skyldiga skulle bli känubart drabbade. Då konungen först tog upp saken, har han enligt kanslipresiDurivus s. 104: ».^ndtelig föll Kongl. Maj:l jni .\deln.s swåra oxprc.s.sioiier om Sin .Sal. Fader, då han hewektes Hl en sådan passion, al lårarne licgynna rinna honom af ögonen».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=