KAP. 7 KH1U:XSTEEXS EÖHSLAG TILL AKT Sådan testaineiilsakten till sist förelåg, har den fiiga motsvarat vad man pa en del hall från början tänkt sig. Sahmda hade jii den l(i deeemher ett par av kungens trognaste anhängare i rådet, .lohan Stenbock och Hans Wachtmeister. uttryckligen lö)rklarat sig ogilla den form akten tagit.' Eran annat hall finnes bevarat ett inofficiellt fiirslag till akt i testamentsfrågan. Detta härrör från en man. som onekligen i hcigsta grad kunde anses som engagerad i saken, nämligen Edvard Ehrensteen. .Såsom konungens högt betrodde statssekreterare var det han. som pa Karl (nistavs hud satt upp testamentet och efter konungens thid expedierat det jämte tillhörande fullmakter. 1'Alvard Ehrensteen framstår som en direkt motpol till den främste av testamentsomstiirtarna. Clas Uålamb. ItitU) betecknade f()r Ralamh det definitiva genombrottet, som iippnade den stora |)olitiska karriären för honom. Redan ])a sommaren 1600 placerades han på den viktiga landsluivdingeposten i Eppsala. och KitH gjorde han sin entré i rådet. F()r Ehrensteen betydde systemskiftet 1060. att han f järmades från maktens centrum vid konungens sida till mera perifera uppgifter. Han anlitades visserligen fö)r viktiga uppdrag i kansliet, men det gick langsamt med befordran. Fcirst l(i74 nadde han hovkanslersposlen.- ’ .Si> ovan s. .S(>. - Om Edvard Ehrensleon. se .S. 1'. Palmes arlikel i .Svenskt hioj^rafiskt lexikon. 12 (l'J44i. s. :k')S f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=