;n Ofta har framhållits likheten mellan inledningsorden i VgL I och den iiwocdtio, som brukar inleda medeltida arbeten. Enligt min mening biir satsen ieke betraktas såsom någon iiuwcdtio * ntan såsom en professio fidri, på samma gång en trosbekännelse och ett lagbud, allom birpliktigande, i likhet med dem. som inleda (iregorii Dekrelaler och sedan samtliga lagsamlingar fram till våra dagars (-.j.c.’’ .lämfiira vi nu med anglosaxiska lagar, som vi fcirvisso ej ha kopii'ral i vårt land men som dock måste ha påverkat de engidska missionärer, som verkade här, skola vi finna rätt n;ira motsvarigheter: sålunda fastslås hos Iblward ocli (iuthrnm (omkring 920), alt meniglieten sade sig vilja iilska den ende (luden och med iver avstå från alla hedniska brnk.*' För övrigt fastslå flera av dem. att kyrkans egendom skall fredas och hennes liira följas.” Likaså fastslås hos Ine (omkring 090). alt (luds tjänare skola följa sin egen lag, och att därefter hela nationen skall följa den allmänna lagen.® Även flera kontinenlallagar Ixirja eiuh'ra med en invocatio eller en j)rofessio.^ För att nu få tull klarhet biir man, enligt min mening, uppstiilla inledningen |)å IVdjande siill: profcrvuiUi sunt-, cum /xinxi dicimiis, siibtilitcr-, ciim luiHliocra. leiu/x'i-dtc,-» och: »/n caiisis (iiitem iiuiioribiis. iibi dc I)co vcl hoininmn sfdute rvferiinus, [)lus ludf/nificentiiv ct fulyaris est e.vlubcndiiin^. Des.sa inledniiigsoril låla. liksom så måiif^a andra sliillcn i VgL 1, oss förstå, att lagen reiligcrats av on man meil stor liirdom. DaL KyBa 1 ger ett gott exempel på invocdtio: » sin nåd» . . . »vare med oss allesamman». .SLL. II, sid. 3. Mxtravagantes .lohannis XXII lia formen av consfitntiones oeh sakna diirfiir denna professio fidei. * Laws. 102—103, § 1. Dd't is a'rest, furt lug gecu’a’don. pad Id a nne (iod liifidu u’oldon > a'lene hd'pendomgeorne du>orpcn. ^ Laws, nr 1. .Xelhelhert. omkr. 000; skattefrihet hos Wihtred samt stadganden, alt iniin, som leva i olaga iiktenskap, skola cxkomiminiseras, och iilliindska iniin, om de ej vilja reglera sina kvinnoförhindelser, drivas ur landet. ® Laws, Ine, nr 1 § 1. * Principen Kristus först framställes utomordentligt klart redan av Lyprianus, c. !), 1). \’IIL Augustinus framhåller, att den som l)ryler emot en furslelag. vilken strider emot Guds sanning, förvärvar sig fört jiinst, c. 1 § 1, D. IX. Det är dock Guds sanning, icke iniinniskors bruk, man skall föl ja, framhålla Nicolaus I och .Symmachus, cc. 1 och 2, D. X. Senare, efter Thomas ab Aquino, skulle man liigga in mycket mera i satsen Kristus först, men det kan ej behandlas hiir. Den signade Gud med
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=