RB 12

23 lysk-ronuM'skt kejsarval asyl'laiule konsliliilioii »Vcner<ibilem fnttrciu» saint sainine påves »Solila' hcni(jnit<itis>\^~ ställd till den byzantinske kejsaren oeh hävdande prästadömets rätt tramtör kejsarmakt och biskops rätt framför furstarne. Återigen påminnas vi om, att man vid en jämförelse mellanVgL I oeh kanonisk riitt måste i fiirsta hand granska grundtankar och ledmotiv i dem häda. fiirst i andra hand scika efter (iversättningar. Konkordatet i Worms 1122 reglerade fcir det heliga tyskromerska rikets del fiirhallandet mellan stat och kyrka. Formellt horde det icke alls heriira fiirhållandena i vårt land, men hestiimmelserna voro av så allmiin natur, att de måste ha liiresviivat inflytelserika män i andra ländt‘r som en lycklig hisning av »de tn herrskapens» prohlem. Tvivelsntan medfiirde också missionärer från Tyskland'*^ en hel del tradilioner fran sitt hemland. Med konkordat fiirstå vi hiir ett hiigtidligt avtal mellan tvenne parter, stat och kyrka, om frågor, som i lika Inig grad henira dem håda (rc.s- niixtcr). triiffat i avsikt att nppriitthålla freden dem emellan. Dehuh* meningar råda däremot om ett konkordals natur: en del se däri medgivanden, som staten givit åt kyrkan (tlicorid !c(/(tlis), andra medgivanden, som kyrkan givit åt staten (thcorid /irioiUu/idlis); dessa medgivanden kiinna i så fall niir som helst återkallas av givaren. Moderna kanonister se i konkordatet ett folkrättsligt fördrag, i lika utsträckning bindande fiir båda parterna [thcorid contrdctndlis). Båda de fiirsta åsikterna miita vi ofta i medeltidens historia, den senare måhända fiirst i det niimnda konkordatet i Worms. Dessa teorier måste dock ha tillliimpats olika alltefter faktiskt rådande maktfiirhållanden {rebus sic stdiiiibiis). Den kanoniska rätten ville på samma gång vara en fcirespråkare och ett värn IVir d(' luigmedeltida kyrkoidealen och de [)rinciper f(")r den enskildes och det allmännas handlande, som byggde därl)rcsuini)serit ncc non ct illi (jui consilium vcl (ui.rilium scu foiiorcm presliterint, nd hoc vinculo cxcomnuinicacionis sc noucrinf innodotos ncc quisqunm dc illu sccicsta fuccionc vllo vnquuin tcinjtorc ab ecclcsin in rcycm coronori mcrc(dur . DS I nr 0912. .Ifr Histoire clu Droit, I, sid. 104. rifiirdad av Innoccnliiis III, c. d4, X 1,6. PD. 3' c. 0, X. l.dd. PD. .Ifr Malla § 6 samt not 01 i SI.L V, sid. 4cS.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=