RB 12

13 färdat dem. Isidoriis och med honom Gratiamis brukar alltså här den romerska rättens termer. Den kanoniska lagens motsvårighet benämnes med det grekiska ordet Cdiwn, på klassiskt latin rcijuUi^ F()r denna studie torde Thomas tolkning vara den hästa; en disposition av fiirniiftet, given till del allmänna bästa och pronudgerad av den, som därtill har det allmännas uppdrag,särskilt om man därtill fogar ett yttrande av Gregorius IX; »Och sålunda skapas lagen, f(‘)r att människans skadliga begär skola hållas inom gränser under rättens regel, genom vilken människosläktet hires att leva ärbart, icke skada någon annan och att giva envar sin rätt.» ~ Gregorius ger diirmed uttryck för moraliska krav på lagen, som äro mycket gamla. Isidorus har kanske häst formulerat de kanoniska kraven på en lag; den skall vara ärbar {honesta), rättfärdig, möjlig att genomfiira, vara i eidighet med naturens krav, fäderneslandets sedvanor, anpassad till ortens och tidens fordringar, nödvändig, gagnelig, uppenbar, så att den ej genomoklarhet leder någon i fälla, skriven icke till någon enskilds fördel utan till medborgarnes allmänna nytta, en tolkning, som Gratiamis upptagit i sitt Dekret och Thomas godtagit i sin Summa.® Dessa fordringar c. (), 1). Il, (Ht. (I'tym. V, V, 1—2; canon=rcijuht, ibm. VI, xvi, 1). ” .Summa, I II, 1)0, 4 cp. ^ Idcoqnc Icx proditiir. ut up/x’U/ii.s noxius siih juris rajiila liniitctur. per (plain (jenus Iiunianum ut honeste vivat, alterum non laulat. jus suiini unicuiipie tribuat, inforniatur, hämtat ur Digesterna I, 1, 10, i hullaii »Rex paeitieus», tryekt som aiihefallning av Dekrelaleriia. Isidorus hyllar samma tanke, Etym. II, X, .ä: ut corum metu coberccatur humana audacia. Etym. y, xxi, 1; e. 2, D. IV; Thomas. Summa I—II, 95, 3 se och ej). Erit autcin Lex honesta, justa, possibilis, secundum naturam, secundum patriic eonsuetudinem, loco tcmporiipic conveniens, nccessaria, utilis, manifesta ipiorpie, ne alirpiid per obseuritatem in captionem continent, nullo privato cornmodo, sed pro eommuni eivium utilitate eonscripta; c. 2, D. IV har här anförts med CR och i överensstiimmelse med Isidorus-texten, varifrån den hiimtats. Eriedherg: . . . per obseuritatem inconveniens continent . . . Uttrycket in captionem leder osökt tanken till »krokar i lagen» om .\lle i V'gL;s lagmanslängd, men något direkt sammanhang kan ej uppvisas. —F. ö. inleder Gratianus sitt Dekret med att åberopa den högsta moraliska princip, som någonsin uppställts. Mat. l'2v. 7.12: .4111 vad I viljen, att människorna skola göra luler . . . Gratiamis ad D. I in pr. Disl.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=