I INLEDNING. VAI) MENAS MED KANONISK RÄTT? luida.st och allenast ined ntgångspnnkt från den romerskkatolska kyrkans uppfattning och lära omsig själv kan man bilda sig en rätt upplallning om hennes krav på självständighet och frihet gentemot staten och om innebörden av hennes fordran på makt över människan. Det är bindande dogm [dotjimi de fide), att kyrkan stiftats av Kristus personligen, som också fastställt hennes karaktär som ett till sina egenskaper oföränderligt institut, som ett synligt samfund under ledning först av Petrus och apostlarne, sedan av deras rättmätiga efterträdare, påven i Rom och biskoparne, som till sitt väsen en, helig, katolsk och apostolisk kyrka med uppgiften att leda människorna genom denna värld fram till evig salighet. Medeltidens tänkare räknade både med denna värld, som omger oss, och med en annan, översinnlig.^ Människan såsom jordisk pilgrim [homo uir/tor) blir alltså objektet för hennes verksamhet. Blott f()r denna uppgift har Kristus utrustat henne med nödiga fullmakter, främst det ofelbara läroämbetet samt hise- och bindenyckeln, och med rätten att, oberoende av varje världslig myndighet, utfärda egna stadganden, bindande fiir alla.- ’ Lechard .lolianiiesson. Medeltida tankelinjer, sid. 228. - Denna sainnianfattning friiinsl efter Mannens, Theologia* Doginaticie Institiitiones, I, Tractatiis III De Eeelesia Chrisli, nr 438, 438, 460, 471, 478, 511. Men sainnia inålsättninf’ och princii)er hos Thomas, .Summa Theologia', I—II, 98, 1, cp. l lgångspunkten är Mat. Ev. 16, 18, där Eeelesia av katolska teologer alltid översättes med ki/rka, ieke med församling. Den romerska kyrkans absoluta primat hiinföres också direkt till Kristus, se c. 3, D. XXI; den bindande kraften i hennes lagstiftning betonas på flera stiillen, l.ex. c. 1, X. 1,2. 1 Georu J. V. Ericsson
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=