124 I'unnil alla i I KyHa fiirekoininaiule sladi^anden vara. som rtira kyrkof’ardens bruk för jordlasfning och begravning, riiltigheten l'()r diipt barn, tVir alla fria män som togo nattvard, för gäst oeb stavkarl alt där l)egravas, ja. rätt fih' nlsoeknes all jordfäslas med den likaledes i kanonisk rätt givna reservationen, alt prästen i den egna församlingen skidle ha sin del av avgiften. Till kanonislernas sakrätt hörde ävensä alla bestämmelser om kyrkans skattesystem, inkomster oeb fcu-mögenbetsbuvaltning. \’i ha funnit, alt .\ldre Västgötalagens hela kyrkliga beskattningssystem vilade pä kanonisk grund. Iluvudtionde vid kyrkovigning eller »huvudsyiuier» var pä rent kanonisk väg tillkommen parlikularrätt. dess tredelning, vilade pä anglosaxisk parliknlarriitt, likasä var gengärden vid kyrkovigning oeh visitation allmän kanonisk rätt. I ren överensstämmelse med Dekretet oeh Dekretalerna voro samtliga (ivriga bestämmelser angäende tionden. att den skulle lämnas av alla hfmder men ej av hjon oeh fattiga, att den skidle givas, där gärden läg. genast oeh utan avdrag. Blott (')demarksl)onde hade en viss valfrihet beträffande den plats, pä vilken han skidle lämna sin tionde. Detta berodde pä att han enligt \’gL 1 oeh även i (iverensstämmelse med kanoniska prineiper ägde siika den kyrka han tyckte vara närmast. Rent kanoniska voro i ^'gh 1 hestämmelserna omfyrdelning av tionden. sannolikt tillkomna jiä ett ting i Askubiek. Den äldre tredelningen kunde troligen hiinföras till engelsk partikidarrält. Aven reglerna om prästens ensamrätt till kvicktionde oeh längfredagens korsoffer mäste anses vara förenliga med kanonisternas krav. att priisten skidle kunna leva sländsmässigt i sin socken. Flocken om storleken av gåva till jirästen fär möjligen tagas som en maximerande (iverenskommelse hiinderna emellan, men troligare fiirefaller den tanke, som ntgivarne av .SLL framkastat, att med »gäva» här avses tidekiip eller en i lagen fastställd avgift fiir ieke-tiondehetalare. Pä processrättens omräde, sädant det idvecklats under kanonisterna. kunna vi ieke vänta oss att finna några större iiverensstämmelser mellan kanonisk rätt oeh Äldre ^’äslg(‘)talagen. allraminst dess kyrkohalk. Bekant är. att kyrkan med skärpa framIVirde sina krav pä privilet/ium fori fiir alla klerker men oek. att dessa krav icke fiirverkligats i VgL 1. Dess kyrkohalk hehandlade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=