118 synd eller icke synd, god eller icke god moral, ja, atl den genom lagen strävade eller alt i den mån delta var miijligt, giira människorna goda. W 1'aslslällde också den vikliga skillnaden mellan allmän rätt, bindande för kyrkan i sin helhet, och parlikidarrätt, bindande blott för ett visst område, vanligen kyrkoprovinsen, och kommo så hl.a. till klarhet friimsl om hnvndtiondens siirarl och egenskap. 1'ai hastig (iversikt (iver Äldre \"ästgölalagens inlednings- och slutord visade oss, all man i landskapets lag godtagit de In herrskapens princip och den med Thomas ah Aqnino överenssliimmande tanken, att intet herradiime knnde godtagas ntoin ett kristet, vilken i sin Inr klarlägger andra krav i landskapsrätten, främst fordran på barndop och dess fiirsiik alt framtvinga delta. Här klarlades också nagra kanoniska termer och begrepp. Utöver inledande allmänna synpunkter, grundsatser och principer siinderfaller kanonisk riill i fyra huvuddelar: personräll, sakriilt (vilket ej ;ir detsamma som sakrätt i svensk lag), processrätt och straffrätt. Vi skola nn giira några sammanställningar pa dessa områden mellan kanonisk rätt och Äldre \’äslgö)lalagens kyrkohalk. Först göra vi då en sammanställning på den kanoniska j)ersonriiltens område. Kanonisk rätt giir en tydlig åtskillnad mellan fysiska och moraliska (vi skidle säga juridiskd) ])ersoner. Bland fysiska personer inlager i kyrkohalken hisk(5pen fiirsla rnmmet. Hans tillsättning henires i niltsFisahalken och fiirefaller stå i strid mot alla kanoniska krav.* Vi måste dock då erinra oss. att påvens liingslgaende krav icke heller respekterades i laigland och 1'rankrike, varifrån såväl den helige Sigfrid som cistercienserna i ^'arnhem kommit, och att man väl kan sätta i fråga, om en laghestämmelse. i delta fall kanonisk, som icke i })raktiken tillliimpades. verkligen hade rättskraft. Man kan fiirvisso icke he- ‘ Denna iippiattning synes delas av K. Lönnrofh, Frän Sveriges medeltid, sid. 18 1'.. soin likaså synes mena, att bestiimmelserna tillkommit på lagman Eskils tid eller åtminstone då »varit under diskussion». I iildre upplagor av ('.-.I-C. finna vi ofta en »gyllene regel» för förhållandet vid val mellan kleresi. folk oeh furste: Clerus, [)lebs, princeps: liic digit, h(cc petit, hic valt såsom en minnesregel för D. LXII, i sammanfattningen: Decreti Totalis Materia per rnetra notatar sequentia i här anlitade 1730 års edition. Jfr oek DS 1, nr 133.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=