84 sofer, vilka känna skräck inför blodsutgjutelse och hävda att straffrätten icke har rätt att beröva människan livet, vilket endast naturen kan giva henne. Vår härskare har endast följt sin egen övertygelse, alt den tuktan, med vilken han vill ersätta dödsstraffet, är mera kännbar än detta på grund av sin långvarighet och därfiir mera ägnad alt injaga skräck hos missdådare. Cesare Cantu har i sitt för Beccariaforskningen grundläggande arbete »Beccaria e il diritto penale» anmärkt i samband med ett citat av detta Kaunitz’ tillkännagivande: »Protesta esplicita contro i principi del Beccaria, derivata ancora dal canone antico, che primo intento della pena sia l esemplaritå.»^- Omdömet synes knappast vara träffande. Som jag ovan försiikt påvisa är Beccarias mest utförligt utvecklade grundtanke vid kravet på dödsstraffets avskaffande att detta straff är ineffektivt ur avskräckningssynpunkt jämfört med ett frihetsstraff utformat som hårt liv’svarigt straffarbete—och därför bör ersättas av det senare. Beccaria har med sträng konsekvens fullföljt denna tanke fram till den av honom utbildade konstruktionen om frihetsstraffet såsom på en gång kraftigt avskräckande för utomstående och i förhållande till dödsstraffet skonsamt gentemot brottslingen, som genom sitt lidande i fängelset blir känslolös, och därför inte lider så myckel som åskådarna tro.^^ Del vore därför en intressant uppgift att mera ingående undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning Josef II och hans medarbetare, framför allt hans ledande minister, Kaunitz, influerats av Beccaria vid utformandet av 1787 års strafflagstiftning.^^ Beträffande den österrikiska straffrällsskipningen må slutligen endast anmärkas alt tortyren avskaffats år 1776, sedan Josef 11 hade erhållit ställning av medregent till Maria Teresia och anslutit sig till den kamp. som den österrikiske upplysniingsmannen von Sonnenfels under kejsarinnans ogillande fört mot tortyren. Cit. efter C. Cantu, a.a., s. 234. .Ifr Radzinowiczs (iversiiltning, a.a., s. 298 n. 40. Cantii, a.a Se ovan s. 57 f. Nåfion .sådan undersökning föreligger tyvärr ännu inte. E. Schmidt, a.a., s. 210 f. s. 234.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=