RB 10

Kapitel 3 UPPLYSNINGSTIDENS STRAEFLAGSREFORMEH PÅ DEN EUROPEISKA KONTINENTEN OCH I ENGLAND Som förutskickats ovan kommer jag i demia översikt att i huvudsak stanna inför de reformer i det övriga Europa, vilka föregingo de gusfavianska i Sverige. För att något belysa hur upplysningsfilosofernas och särskilt Beccarias läror omsattes i praktiken i andra länder än Sverige, skall jag emellertid också något stanna inför den cisferrikiske kejsaren Josef II:s strafflag av år 1787: »Allgemeines Geselz iiber Verbrechen und deren Bestrafung» och Storhertig Leopolds av Toscana strafflag av år 1780: »Biforma della Legislazione Criminale Toscana». 1 del följande refererar jag de viktigaste reformerna land för land och med ett undanlag —i kronologisk ordning. Undantaget hänför sig till Katarina IT.s reformverksamhet i Byssland. som pä grund av sin speciella karaktär behandlas först. § 1. Rijssldiui Katarina II uffärdade är 1700 en ukas om inkallandet av en lagsliftande församling. Till efterrättelse för dess verksamhet skulle ligga en av henne själv fiirfattad instruktion. Denna instruktion, som var en kompilation av framför allt Montesquieus, Vollaires och Beccarias arheten, innehöll bl.a. vissa riktlinjer för en strafflagsreform i upplysningstidens anda.^ ‘ Se om denna kejsarinnans politik i första hand G. Sacke, Die geselzgehende Koniinission Katarinas II. Ein Beitrag zur Gesehiehte des .\l)solutismus in Rnssland (.lalirhiieher fiir Gescliichte Osteviroi)as. Beilr. 21. 1040. Badzinowicz a.a. synes inte ha uppmärksammat lietla arhele. I varje fall finns del inte u|ii)tagel i hans litteraturförteckning till det avsnitt, vari han behandlar Katarinas instruktion. Hans framsliillning avspi'glar en äldre, mera okritisk syn |)å Katarinas reformi)olitik. sådan den framträder t.ex. hos Fischl, a.a., s. 174 f. och hos Maestro, a.a., s. 132 och s. 140.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=