Ul Delta iir alUsa den erfarne läkaren som talar. Må vara alt enligt Nordenheims iipi)rattiiing de mera raffinerade mordmetoderna icke voro vanliga i Sverige; redan de mera primitiva, som han också skildrade,^” kunde vara svåra nog att upptäcka, sjirskill mord iir jii inle förvånande med tanke på hans vidsträckta nttiindska resor och studier. Det hö},'a anseende, soin lian fick i Sverige ocli soin ledde till adlandet och stiillning som livmedicns, gör också att man har anledning att u|)|)fatla honom såsom en pålitlig källa. 1 p. 19 siiges: ;'llar hon på något hemligl siilt eller vis endera i moderlivet 1‘ller sedan del hlivil fött döxlal sill foster? .\rghelen har stigit så högt, all niislan oriikneliga manér äro uppliinkte och utövade, att förgöra sine levamle foster inom moderlivet, nli fiidslen eller ock efter förlossningen. De bekantaste vill jag riikna upp. soin kunna iiven väl Ijiina till frågor, att få därom någon kunska]) och visshet, niimligen: li hruka ile misstänkte tlrivaiule, skadidige inedikamenler, varav foslret lider i moderlivet och måste omsider dö, de laga kvicksilver in med kallt kiillevatten, många dagar efter varandra, varav foslret ofta satt livet till och hlivit avdrivet. 2) De himla sig hårt oin livet över kveden med ett hand eller annat, varav hindras livmodren, samt harnel all ul^•idga sig och taga till, utan måste genom denna klämningen och tryckningen dö. ät De stöta och slå sig med något träd eller sten j)å huken. eller ock med kiiylniivcn, de falla med vilja på kvcden. spänna ut benen, slupa kråka etc, varav det späda foslret lider men ock niåsle ofia siitla livet till. 4) Xiir huvudet iir framme kliimina de låren ihoj) och förkviiva barnet, då det i sjiilva födselen liimnar livet, fiirriin det får hörjas, som noga kan miirkas diirav, att luiviulskålen iir sönder och dess ben intryckte, hjiissan insjunken och laederad, hjiirnan ihoptryckt och rubbad, underlupit med stockade hlodlever, lungorne befinnas svarlhlå, hjiirtal med levral hlod U])pfyllt, munnen och niisan jilatta, hlå och slemmige. Ibland jiliigar liarnen i födselen slrv])a,s av navelsträngen, som snört sig några varv om halsen, men del synes siraxi av en hlåaklig rand efter den vridne navelstriingen allt som det suttit en eller flera gånger om halsen. .')i De slita niir in till livet navelsträngen med våld av, varav barnet dör. det miirkes av rummet, diir barnet legat, om det finnes mycken hlod vara utfluten och lieskåilas de liimeklntarne, som varit svepte om navelstriingen, de diir iiven bevittna om hlodet förflutit harnel, skäres del ii|)p, måste tillses, om de store pulsådrorne iiro hlodstinna, då iir del tecken, att barnet dötl i moderlivet. Men iiro de tomma och flata, så kan hlodet medelst navelsfriingens avslitande och ohindande förflutit harnel. 0) De förkviiva barnen, så snart de iiro föilde, medelst det de låta dem ligga jiå ansiktet uti sin egen slem och modrens utflytande vätskor. De hruka ock alt hålla ett kliide för munnen och niisan, tilldess de uppgiva andan, de stopjia munnen full med aska. jord. mull och dynga, kliideslappar, halm, hö eller stojipa de mun och niisan igen meilelst handen eller förkviiva barnen under sängkliiderna, alt de intet luft få och kunde andas. Siyna Suffocationis äro. alt ansiklct och huvudet iir svullet, munnen slår öppen, tungan hiinger framme
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=