AVDELNINC; II (tustdo III:s strdffUujsrcformcr Kapitel 1 UTliÅNGSLÄdET FÖR REFORMERNA § 1 RÄTTSIDIXILOGISKA OCH RÄTTSPOLITISKA HUVUDLINJER I DEN SVENSKA STRAFFRATTSSKIPNINGENS UTVECKLING FRAM TILL 1734 ARS LAG För Sverige likaväl som det övriga Europa gäller att upplysiiiiigstideus sfrat'1'lagsrel'ormer luäsle ses i elf sfcirre historiskt perspektiv lT)r att mail skall kiiima uppfatta det ur idéhistorisk och krimiualpolilisk syupunkt verkligt relevanta i dem. I det följande skall jag därför fiirst ge en kortfattad »hersikt över vissa centrala rättsideologiska och rättspolitiska huvudlinjer i den svenska straffrättens utveckling fram till 1734 års lag.^ Delta är niulvändigt redan därfiir att denna lagstiftning, som utgjorde utgångspunkten för 1770-talets reformer, som bekant var ett utpräglat konservativt lagverk. \’ad som i det fiiregående sagts om huvudlinjerna i den allmäneuropeiska utvecklingen på straffrätlsskipningens område gäller givetvis också Sverige. Men de olika ländernas utvecklingsbilder förete också särdrag. Sålunda skiljer sig den svenska straffrättens utveckling frän hiigmedelliden och fram till ui)])- lysningstiden på vissa väsentliga punkter från den kontinentala. Det rättsideologiska och rättspolitiska utgångsläget under luigmedeltiden förefaller i förstone att ha varit detsamma. I landskapslagarna liksom i lands- och stadslagarna möter ett straff- ‘ .\tt redovisa iten omfattande litteratur, på vilken denna översikt hvfji^er. skulle göra notapparaten alldeles ohanterlig, .lag har (hirför nöjt mig med dels att på viktigare punkter hänvisa till använda grnndliiggande arbeten, dels alt i de sammaidiang. diir jag infört nytt material, anföra delta.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=