rättsdogmatisk metod som inte inkluderar en prövning av begreppets hållbarhet mot den samhälleliga verkligheten. Implicit i metoden ligger uppfattningen att den empiriska sidan inte skall påverka den dogmatiska analysen. Olin räknar upp en rad rekvisit som tillsammans konstituerar begreppet. Begreppet framställs med sina karakteristika som givet. Rättshistoriska notiser om hur begreppet uppkommit och utvecklats saknas. De är, enligt detta synsätt, något per se och kan beskrivas som substansbegrepp, vilket innebär att begreppen betraktas som hypostaserade. De lever sitt eget liv i en transcendental tillvaro, renade från alla samhällskopplingar.7 Begreppen är normativa och är självgenererande. Incitamentet när det gäller rättens utveckling kommer inte utifrån utan drivkraften till dess förändring ligger i rätten själv. Det är rättsvetenskapens uppgift att frilägga rättens dogmatiska kärna separerad och renad från alla samhälleliga faktorer. Metoden kan beskrivas som logisk abstrakt, då de juridiska problemen analyseras utifrån en begreppsligt systematisk synvinkel utan koppling till ekonomiska, sociala eller politiska förhållanden. Metodansatsen, vanligtvis benämnd begreppsjurisprudens, blev mainstream i 1800talets tyska rättsvetenskap och inflytandet på BGBvar massivt. Dess nestor var romanisten Bernhard Windscheid. Vad gäller stiftelsebegreppet så hade det fått sin slutliga utformning och systematiska inplacering som en privaträttslig juridisk person redan i början av 1800-talet i Arnold Heises System des gemeinen Civilrechts.8 Heises definition kom att stå sig och hamnade slutligen i BGB. Under den aktuella perioden var juristerna i Sverige starkt påverkade av den tyska rättsvetenskapen.9 Inflytandet framgår inte minst av Olins rättsdogmatiska analys av stiftelsebegreppet, som framställs uteslutande utifrån sin juridiska konstruktion hämtad från tysk doktrin och lagstiftning. Signifikativt är att Olin i sin artikel inte tar upp den svenska doktrinen på området. Han hade t. ex. kunnat hänvisa till Ernst Viktor Nordlings Svensk civilrätt.10 Istället bygger den rättsdogmatiska framställningen uteslutande på två tyska uppslagsverk.11 Att Olin valt bort Nordling är dock inte överraskande med hänsyn till att Nordling företräder en annan rättsvetenskaplig inriktning, som utgår från att de juridiska begreppen är funktionsbegrepp som avspeglar faktiska förhållanden och att de inte har större räckvidd än vad den positiva rätten ger utrymme för. Det är ytterst lagstiftaren roll att avgöra i vilken riktning rätten skall utvecklas. I Nordlings förståelse, som utgår från historiska skolans organiska rättsuppfattning, är rätten således ett historiskt socialt fenomen som organiskt anpassar sig till tid och rum. Föremålet för rättsvetenskapen kan därför endast utgöras av den gällande rätten vid en viss tid, hos ett visst folk. En annan vid samma tid verksam rättsvetenskapare som anslöt sig 73 claes peterson 7 Om denna rättsvetenskapliga inriktning se Claes Peterson, The Concept of Legal Dogmatics: From Fiction to Fact, i Epistemology and Ontology. IVR-Symposium Lund 2003, red. Zenon Bankowski, Stuttgart 2005, s. 120-125. 8 Arnold Heise, Grundriß eines Systems des gemeinen Civilrechts zum Behuf von PandectenVorlesungen, 3. uppl., Heidelberg 1819, I., § 98. Se Martin Pennitz i Historisch-kritischer Kommentar zum BGB, bd I, red. Mathias Schmoeckel, Tübingen 2003, s. 287. 9 Sundell, Jan-Olof, Tysk påverkan på svensk civilrättsdoktrin 1870–1914, Lund 1987. 10 Ernst Viktor Nordling, Svensk civilrätt, 2. uppl. Uppsala 1913. 11 Handwörterbuch der Staatswissenschaften, bd VII, red. J. Conrad m fl., 1911 och Wörterbuch des deutschen Staats- und Verwaltungsrechts, bd III, red. M. Fleischmann, 1914.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=