författarna en stark position i det sena 1800talets litteratur.41 Dessa är också väl representerade i samlingen. Den länge bortglömda radikala författarinnan Anne-Charlotte Leffler [1849–1892], gift Edgren, är representerad med tre röda Hedbergsband med Gustav Olins namnstämpel på pärmen. Ur lifvet och där romannovellen Kvinlighet och erotik i hög grad gav uttryck för författarinnans radikala äktenskapsuppfattning och där den kvinnliga huvudpersonen Alie uttrycker det radikala budskapet: En annan uppmärksammad författarinna, väl företrädd i samlingen, var Mathilda Malling [1864–1942]. Hon tillhörde under sin ungdomsperiod [1884–89] ett litterärt avantgarde som under pseudonym i dekadent och sennaturalistisk anda skrev uppmärksammade både provocerande och sensuella böcker. När hon år 1894 under eget namn utgav romanen ”Förste konsuln” gjorde den stor lycka. I samlingen finns den i tredje upplagan från 1904. Tre stora romaner utspelas vid de franska och spanska hoven i början av 1800-talet.43 I förlagsreklamen 1922 framhölls att ”[i]ngen svensk författarinna intager så avgjort en förstarangs plats i våra unga damers hjärtan som Mathilda Malling. Sedan två generationer tillbaka står hennes popularitet såsom den kvinnliga publikens älsklingsförfattarinna orubbad”.44 Det är därför ingen vågad tanke att också dessa böcker har tillhört Carin. Troligen är dessa de enda av Mathilda Mallings produktion som fått påkostade halvfranska Hedbergsband. Av de dansk-norska kvinnliga författarna kan nämnas den produktiva norskfödda författarinnan Amalie Skrams [1846–1905] som från 1884 och fram till sin död var bosatt i Danmark. Hon tillhörde också de i sin samtid kontroversiella författarna, vilka uppmärksammades genom provocerande och djuplodande äktenskapsskildringar med ifrågasatt sexualmoral. Skrams intog en central plats i tidens moral- och äktenskapsdebatt både i Norge och Danmark. I dag står hennes samlade produktion i biblioteket i en utgåva som utkom efter hennes död 1905, inbundna i halvfranska band och med solblekta ornamenterade ryggar.45 Av nobelpristagaren 1928 Sigrid Undset [1882–1949] finns två arbeten, genombrottsromanenJenny (1911)46 och succéromanen Kristin Lavransdotter.47 Båda på norska i upplagor från mitten av 1920-talet. Den mångsidiga författarinnan och porträttkonstnären Astrid Gullstrand [1874–1952], som under många år var gift med justitierådet Edvin Gullstrand [1863–1929], synes ha tillhört makarna Olins umgänge. 58 gustav olin – jurist och humanist, europé och patriot 41 Anna-Karin Palm, ”Jag vill sätta världen i rörelse” En biografi över selma Lagerlöf, Albert Bonniers Förlag: Stockholm 2019, 9. 42 A. Cg. Edgren, f. Leffler, Ur lifvet. Tredje samlingen första häftet (Kvinlighet och erotik), Z. Hæggströms Förlags-expedition, Stockholm 1883, 32. 43 Mathilda Malling, En roman om förste konsuln. Från den 18 brumaire till freden i Amiens, 3. Uppl., Albert Bonniers förlag: Stockholm 1904, Fru guvernören af Paris. Bilder från kejsarhofvet 1807, Bonniers: Stockholm 1898; Dona Ysabel. Roman, Bonniers: Stockholm 1898. Med Gustav Olins versalstämpel. 44 Christina Sjöblad, [Art.] Mathilda Malling, SBL Bd 24 (1982–1984), 720. 45 Amalie Skram, Samlede verker, Bd 1-9, Gyldendal: Köpenhamn 1907–1909. 46 Sigrid Undset, Jenny, 8 uppl. H.Aschehaug & Co: Oslo 1925. Brunt halvfranskt band. 47 Sigrid Undset, Kristin Lavransdatter, 1-3 Kransen, Korset, Husfrue, halvfranska band med brun läderornamentring i ryggen. H.Aschehaug & Co.:Oslo 1925. ”Älska! Tant begriper ju ingenting. [- - -] att binda en man, som man älskar, vid sig för hela lifvet – du gud, hvilket enfaldigt själfförtroende!”42
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=