Hovrättsrådinnan Carin Olin, född Göransson, avled den 8 augusti 1963. Tillsammans med sin make Gustav Olin, som gick bort 1955, grundade hon 1947 Institutet för Rättshistorisk Forskning. Född den 8 april 1878, var Carin Olin dotter till brukspatronen Henrik Göransson i Sandviken och hans hustru Emma Sebardt. Hon tillhörde sålunda en släkt som intar en framstående plats i svensk industrihistoria genom de stora förtjänster om vår järnhantering vilka tillkommo hennes farfader, grundaren av Sandvikens Jernverk och föregångsmannen vid införandet av bessemerprocessen för stålframställning Göran Fredrik Göransson, samt hennes fader och brodern Fredrik Göransson. Särskilt genom den sistnämndes och hans syster Sigrids insatser har släkten Göransson också spelat en betydelsefull roll i fråga om utvecklandet av relationerna mellan arbetsgivare och arbetare i vårt land. Det saknar i nu förevarande sammanhang icke sitt intresse att, medan Gustav Olin framstod som en banbrytare när det gällde den teoretiska utformningen av den kollektiva arbetsrätten, hans svåger Sandvikenchefen Fredrik Göransson är en av dem som på arbetsgivarsidan hade äran av Saltsjöbadsavtalet, varigenom arbetsfreden i Sverige tryggats på ett sätt som ådragit vårt land en hedrande internationell uppmärksamhet. Carin Göransson växte sålunda upp i ett svenskt patricierhem av det slutande 1800talets snitt. Sandvikens av hennes fader kraftigt vidgade affärsförbindelser med utlandet gav familjemiljön också en kosmopolitisk inriktning och den kännetecknades även av ett intresse för vetenskap och bildande konster som icke lämnade Gustav Olins blivande maka oberörd. Det var likväl icke tidens sed att döttrar i en familj av denna typ erhöllo någon yrkesutbildning. Efter att i föräldrahemmet ha åtnjutit undervisning av guvernant och därefter ha vistats någon tid i England för språkstudier återvände Carin Göransson till Sverige i lagom tid för Stockholmsutställningen 1897. Hennes studiegång avslutades så med en kurs vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, vartill hennes tankar på äldre dagar gärna återvände. Därefter delades hennes tid mellan hemmet i Sandviken och ett antal in- och utländska kurorter, på vilka hon vistades för vården av en tidvis svag hälsa. I Åre mötte hon så Gustav Olin, med vilken hon 1918 ingick äktenskap. I och med giftermålet uppgick Carin Olin helt i sin makes värld, ägnande sig åt vården av det representativa hemmet och delande Gustav Olins mångsidiga kulturella intressen. Det föll sig också helt naturligt för henne att medverka vid grundandet 1947 av Institutet för Rättshistorisk Forskning. I likhet med sin syster Sigrid, vars storslagna donationer till Sigtunastiftelsen äro kända, har Carin Olin sålunda sörjt för att en betydande del av den Göranssonska familjeförmögenheten kommit vårt kulturliv till godo. Även efter Gustav Olins bortgång 1955 fortsatte Carin Olin att ägna institutet och dess angelägenheter ett levande intresse. De yttre konturerna av Carin Olins levnadslopp äro härmed angivna. I sin inriktning uteslutande på man och hem liknar det många andra kvinnoöden i hennes generation. För den utomstående kunde hennes personlighet förefalla att försvinna i skuggan av Gustav Olins dominerande gestalt, men för den som i samband med grundandet av Institutet för Rättshistorisk Forskning och under åren därefter hade förmånen att komma i det Olinska hemmet stod det tidigt klart att också Carin Olin besatt ett i hög grad vaket intellekt och 104 gustav och carin olin in memoriam Carin Olin
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=