20 blev med.kand., innehade läkarförordnanden, och gjorde sig känd som journalist och författare av humoristiska kåserier. Han avled vid en drunkningsolycka i Mälaren 1869.27 Den påföljande ägaren, vice häradshövdingen Axel Ridderstad (1838 – 1878) förvärvade boken från Lundins dödsbo 1860, samma år som han avlade kansliexamen i Uppsala.28 Som jurist tjänstgjorde Ridderstad vid kyrkomötet och som notarie i Andra kammaren. Han författade också en anonymt utgiven skrift om dödsstraffet 1868.29 En edition av Corpus iuris civilis, Leipzig 1853, i tre volymer har den kände uppsalaprofessorn Knut Olivecronas (1817 –1905) autograf, vilken antyder hans anknytning till och kunskap om den romerska rätten. Hovrätts-presidenten Berndt Hasselroths (1862 –1930) exlibris med devisen ”Caritate Humanitate” inklistrat på pärmens insida. Loccenius latinska översättning av landskapslagarna från 1672 erhöll Gerhard Hafström på 50-årsdagen 1954 av sin faster Sigrid och hennes barnbarn Ann-Mari [och Fritz], Brita [och Ulf] samt Göran [och Britt-Lis]. För åtskilliga av Hafströms vänner och kollegor var hans intresse för sällsynta böcker väl känt, och de förärade honom sådana vid särskilda tillfällen. Några exempel. Av sin lärare Sven Tunberg fick han vid disputationen den 10 januari 1949 ett exemplar av den då nyutkomna Munksgaardsutgåvan av hälsingelagen, Lex Helsingiæ(1948). Den utgåvan anmäldes för övrigt av Hafström i Historisk tidskrift 1954.30 Ett (troligt) exemplar av den andra upplagan av 1734 års lag fick Hafström av sin studiekamrat och ungdomsvän Gudmund Silfverstolpe (1905 –1972) i december 1937. Exemplaret hade Silfverstolpe uppenbarligen erhållit som gåva som utredningsman i dödsboet efter änkefrun Anna Sofia Björklund. Av Silfverstolpe och hans hustru Maja (f. Dalén) (1904 – 1995) erhöll Hafström som gåva ”till minne av hans första doktorsdisputation” i december 1949, en annan utgåva av 1734 års lag, nämligen det försök att transponera lagen ”uti Alexandrinsk wers” som vice häradshövdingen Jacob Åkerhielm (1701 – 1759) gjorde och vilken utkom 1748. (Bild s. 38 -39) 27 Nordisk Familjebok, 2. Uppl, Bd 11, sp. 1266 f. 28 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Bd VI. P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1931, (Ridderstad, Tab. 10.) 350. 29 Axel Ridderstad, Dödsstraffet ur rättslig synpunkt betraktadt, [Anon.], Isaac Marcus, Stockholm 1868. – Jfr Ivar Seth, Överheten och svärdet: Dödsstraffsdebatten i Sverige 1809 –1974, [Utg. av Stig Jägerskiöld], Rättshistoriskt bibliotek bd. 35, Stockholm 1984. 30 Gerhard Hafström, Lex Helsingiae, Hafniae 1948, Historisk tidskrift 1954, 325-8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=