15 åhr 1528 in til 1701, Stockholm 1706, tillhörde de mest frekvent använda volymerna i den svenske rättshistorikerns handbibliotek. Hovrättsrådet och landshövdingen Isak Olivecronas (1681 –1764) anonymt utgivna arbete Kort samling om ursprung, til åtskilliga folks skrifteligen författade och utgivne lagar, Stockholm 1746, tillhör också de rara böckerna i samlingen. Det utkom ett par år före Montesquieus arbete Om lagarnas anda. Kommentarerna till 1734 års lag inleds med häradshövdingen och lagmannen i Värmland Emanuel Drangels (1734 – 1803) Anmärkningar til Sweriges rikes lag; det finns i samlingen i ett interfolierat exemplar med anteckningar. Arbetet utkom 1766, och förvärvades samma år av lärdomshistorikern och boksamlaren Johan Hinric Lidén (1741 –1793). En senare proveniens var enligt stämpel advokaten Gösta Wingårdh (f. Helsingborg 1890), Kungsgatan 24, 4 tr. i Stockholm. Ett annat exemplar i samlingen av Drangels arbete har enligt autografer på titelsidan ägts av stadsnotarien i Landskrona Peter Engelholm samt Joh. N. Hoffman. På främre pärmuppslaget har (troligen Engelholm) gjort referenser till uppslagsorden ”Upbördzman och Revisorer” och ”Utskylder”: ”Lotsarnes drängar och söner äro inskrefne ved Lotsverket o. Brukas vid lotsningens erläggande enl. K. Br. 15 maj detta år. - - - Sjömän äro frie från personlige utskylder. K. Kung. 7. Nov. 1777. [etc].” Till denna kategori av litteratur för praktiserande jurister kan också hänföras lagmannen i Västerbottens och Ångermanlands lagsaga Lars Fr. Lindhs (1750 –1805) arbete Domarens pröfning efter Sweriges Lag, eller Sättet, at utröna Lagens rätta förstånd, Mening och Grund, Stockholm 1799. En tyvärr svårläst raderad namnteckning återfinns på främre inre pärmsidan. Bokens förste ägare var hovrättsanställd och förvärvade boken i november 1799. Från 1790-talet härrör också ett par av lundaprofessorn Lars Tengvalls (1746 –1809) arbeten, Twistemålslagfarenheten utur Sweriges rikes lag och stadgar utdragen och författad, Lund 1794, ochAnmerkningar til Giftermålsbalken, Lund 1794. Den förstnämnda boken synes ha tillhört C. Fr. Mörck innan den kom att tillhöra Akademiska föreningens bibliotek i Lund, vilket började byggas upp 1830. Den senare boken har tillhört professorn Knut Olivecrona (1817 – 1905), Uppsala, som köpt den på auktion efter Jacob Edvard Boëthius (1789 – 1849), som i konkurrens med Carl Johan Schlyter fick professuren i svensk och romersk rätt i Uppsala 1826.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=