14 von Rosenstein (1706 –1773). Volymen är sammanbunden med uppsalaprofessorn Carl Lundius (1638 –1715) tidstypiska götiska skrift Zamolxis primus getarum legislator, academica dissertatione luci publicæ restitutus, Uppsala 1687. (Bild s. 34 -35) En av de mest rara böckerna i samlingen är ett av Johannes Loccenius till latin översatt arbete, utgivet av Carl Lundius 1695, Legum w. gothicarum in Svionia liber, qvem e gothica in latinum convertit. Arbetet är sammanbundet med ett annat arbete av Carl Lundius. Det första arbetet har redan Warmholtz i sinBibliotheca historica sueo-gothica noterat att det ”räknas med rätta ibland sällsynta böcker”. Större delen av Loccenius’ bibliotek försvann i branden i Uppsala 1702. Lundius arbete var det sista som det Rudbeckska tryckeriet levererade före branden. De två arbetena är inbundna i ett samtida skinnband. Bokens ursprunglige ägare – possessor legitimus – var översten Erik Christoffersson Gyllengrip (1667 – 1736), känd för att ha dömts från tjänsten som regementschef på grund av en duell 1710. Han ägde emellertid en ansenlig samling av sällsynta böcker om nära 3000 volymer. Efter hans död uppgjordes 1736 en tryckt förteckning. Boksamlingen auktionerades ut påföljande år. Enligt en notering på främre pärmen har boken ”köpts på Öfverste Gyllengrips auktion d. Martij 1737 för 40 Rdr KMt.”17 Exemplaret tillhörde enligt namnteckning 1807 jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professorni Uppsala, Lars Georg Rabenius (1771 –1846). Uppsalaprofessorn Johannes Loccenius arbete Lexicon juris sveo-gothici, Uppsala 1665, har teologiprofessorn i Uppsala och kyrkoherden i Falun Johannes Rudbeckius’ d.y. (1623 –1667) namnteckning. Claudius Kloots Then Swenska Lagfarenheetz Spegel uthi Fyra Böcker fördeelt och beskrefwen(12°) och Claes Rålambs Observationes Iuris Practicæ, Thet är åtskillige Påminnelser i Rättegångssaker (2 uppl, Stockholm 1679) tillhör de mest använda handböckerna för stormaktstidens svenska jurister. Ett exemplar av Rålambs arbete i gott skick har ägts av stockholmsrådmannen Johan Wretman (1852 –1923) som också var en etablerad släktforskare.18 Sekreteraren i Kungl. kansliet Johan Schmedemans (1653 –1713) ”Justitiæwerk medKongl. Stadgar, förordningar, bref och resolutioner ifrån 17 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Bd 3, P. A. Norstedt & Söners Förlag: Stockholm 1927, 267. 18 Johan Wretman, Kort handbok i svensk släktforskning, Stockholm 1916, densamme, Släktvetenskapen med hänsyn till svensk forskning, P. A. Norstedt & söners förlag: Stockholm 1924.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=