Att leva med böcker

10 Det var också de historiska rättskällor, som Hafström använde i sitt arbete med läromedlet De svenska rättskällornas historia, vilket han fortlöpande reviderade och publicerade i nio upplagor (1964 –76). Den läroboken utgör en viktig del av den svenska rättshistoriens kanon på 1900-talet. Arbetet hade sina rötter i uppsala-professorn K.G.Westmans arbete från 191214 och vidareutvecklades därefter av Hafströms företrädare i ämbetet Ivar W. Sjögren.15 En dekretalsamling från Gregorius IX från 1234, tryckt i Basel 1500, är samlingens äldsta band, i ett nött samtida svinläderband på träpärmar: Decretalium domine pape Gregorij noni compilatio accurata diligentia emendata sumoqz studio elaborata et cuz scripturis sacris aptissime accordata. Sidorna är formaterade med en centralt placerad text och omgivande glossor. Arbetet var ett perfekt objekt för att demonstrera Bolognaskolans sätt att typografiskt placera den juridiska texten och dess kommentarer. På titelsidan återfinns ett dekorativt handskrivet bokägarmärke från 1578. (Bild s. 24 -25) Bolognajuristen Hippolytus de Marsiliis (f. 1451), doctor utriusque juris 1480 och lärare i Bologna från 1482 är representerad genom det straffrättsliga arbetet Practica causarum criminalium, Lyon 1538. Han är mest känd för eftervärlden som den som introducerade den “kinesiska vattentortyren”, där man genom att droppa vatten på den tilltalades panna kunde få denne sinnessjuk. Han redovisade också andra tortyrmedel som att använda sömnbrist för framtvingande av sanningen. (Bild s. 26 -27) En annan rättshistorisk klassiker är Hugo Grotius’ (1583 –1645) folkrättsliga arbete, De jure ac belli ac pacis libre tres, tryckt och utgiven J. Blaeu i Amsterdam 1663. Samlingens exemplar är ett nött samtida pergamentsband. Rehnström noterar att bandet är ”solkigt, fläckigt och med understrykningar samt marginalanteckningar”. Det är inte ett samlarexemplar utan snarast avsett att användas för forskningsändamål. (Bild s. 28 -29) Till den europeiska rättshistoriens tidigmoderna klassiker hör tveklöst juristprofessorn i Leipzig och en av Senmedeltida och tidigmoderna lagböcker och manuskript 14 K. G. Westman, De svenska rättskällornas historia: Föreläsningar, Uppsala 1912. 15 Ivar WSjögren, Kompendium över allmänna delen av svensk rättshistoria: såsom manuskript sammanställt, Stockholm 1934, - Densamme, Kompendium över den svenska rättshistoriens allmänna del, 5 uppl., Lund 1953.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=