Att leva med böcker

kjell å modéer Att leva med böcker Institutet för Rättshistorisk Forskning Grundat av Gustav & Carin Olin

isbn 978-91-86645-13-7 institutet för rättshistorisk forskning Grundat av Gustav & Carin Olin box2298, 103 17 Stockholm e-post: info@olinfoundation.com www.olinfoundation.com Tallinn 2019 Grafisk formgivare pablo sandoval Beställning & Distribution: jure ab. Artillerigatan 67 114 45 Stockholm tel +46 8 662 00 80 e-post: order@jure.se www.jure.se Fotograf baltasar aguirre Författare och redaktör kjell å modéer

stockholm 2019 Att leva med böcker kjell å modéer

Denna presentation vill belysa professor Gerhard Hafströms samling av rättshistoriska böcker i Olinska stiftelsens bibliotek utifrån dess bokhistoriska och rättshistoriska värde. Efter en kort översikt av svenska juridiska boksamlingar och bibliotek ges en presentation av Gerhard Hafströms biografi samt därefter en översikt av boksamlingen och dess provenienser. Därutöver presenteras det material av rättslig betydelse, som den tidigare ägaren lämnat kvar i böckerna, vilket ger en fördjupad insikt om samlingen. En kortare sammanfattning avslutar artikeln. Traditionellt har varje skandinavisk jurist sitt eget privata juristbibliotek. Institutionella juristbibliotek uppträder förhållandevis sent i Norden. De svenska hovrätterna och underrätterna hade fram till efterkrigstiden mycket begränsade bibliotek. Äldre juridisk litteratur hittas därför företrädesvis i privata samlingar förvärvade av professionella och välutbildade jurister.1 Åtskilliga 1800-talsjuristers bibliotek kan idag i detalj identifieras med hjälp av auktionskataloger och bouppteckningar.2 De flesta 1900-talsjuristers bibliotek har inte bevarats för framtiden. En imponerande bevarad boksamling är den som tillhört hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin (1872 –1955) i Stockholm, vars bibliotek i dag förvaltas av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin. 1900-talets modernitet och socialstat skapade beträffande rättslig bokproduktion i offentliga och quasioffentliga juristbibliotek. De största enskilda juridiska biblioteken och boksamlingarna finns i dag på de juridiska fakulteterna (Uppsala, Lund, Stockholm), på Sveriges Advokatsamfund (Stiftelsen Juridiska Professor Gerhard Hafströms (1904–1985) samling av rättshistoriska böcker i Olinska stiftelsens bibliotek 5 Att leva med böcker Inledning 1. Privata och offentliga juridiska boksamlingar och bibliotek 2. 1 Stig Jägerskiöld, Utländsk juridisk litteratur i svenska juristbibliotek från tiden före år 1734, 1965. 2 Kjell Å Modéer, Historiska rättskällor. En introduktion i rättshistoria, Nerenius & Santérus Förlag: Stockholm 1993, 127 f.

6 biblioteket, som också innehåller Tore Alméns boksamling),3 samt riksdagsbiblioteket och de svenska överrätternas bibliotek. En intressant och ur rättshistorisk synvinkel viktig boksamling, som ännu inte katalogiserats, utgör den permanenta Lagberedningens (1902 –1974) och dess föregångares bibliotek, vilket på 1990-talets början donerades av Justitiedepartementet till Juridiska fakulteten i Lund.4 En intressant och betydelsefull rättshistorisk boksamling är den som tillhört Gerhard Hafström, professor i rättshistoria vid Lunds universitet 1955 –1970. Hafström var född i Stockholm 1904 och avled där 1985.5 Hafström tillhörde en borgerlig grosshandlarfamilj i Stockholm. Han växte upp i ett urbant Stockholm kulturellt med stora likheter med det Stockholm som August Strindberg skildrat i sina kammarspel från 1900-talets första decennium. Även om Hafström upplevde mellankrigstidens demokratiska genombrott och ett reformorienterat svenskt samhälle identifierade han sig mer med traditionellt orienterade national-konservativa kretsar. Han påverkades och inspirerades av sin lärare, professorn i historia Sven Tunberg (1882 –1954) vid Stockholms högskola, som tillhörde samtidens intellektuella elit i Stockholm under 1900-talets första hälft. Hafström kombinerade studier i juridik med historia. Hans historiska intressen koncentrerades inledningsvis till de tidiga medeltida lagarna, särskilt den administrativa regleringen av försvaret genom den sk. ledungen i de uppländska lokalsamhällena för tiden före nedtecknandet av de nordiska lagarna i början och mitten av 1200-talet. Under mellankrigstiden engagerade sig Hafström också i den konservativt orienterade studentpolitiken och var aktiv i de nordiska och paneuropeiska rörelser som växte fram åren efter Versaillesfreden, och vilka också inkluderade goda relationer till inte bara finska intellektuella kretsar 3 Hillevi Vretblad & Phillips Hult, Katalog över Juridiska biblioteket i Stockholm, Norstedts: Stockholm 1958. 4 Beträffande denna boksamling, se Kjell Å Modéer, Mittermaier och Bröderna Schmidt. I: Göran Regner m. fl (red), Festskrift till Hans Ragnemalm, Juristförlaget i Lund: Lund 2005, 255 f. 5 Kjell Å Modéer, Gerhard Hafström, Minnesord, Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, Årsberättelse 1985 –86, 33 ff. – Kjell Å Modéer, Gerhard Hafström. Minnesord, Vetenskapssocieteten i Lund, Årsbok 1986, 191 ff. Gerhard Hafström: Biografi och hans juridiska bibliotek 3.

7 utan också till studentpolitiker i de baltiska länderna, för Hafströms vidkommande främst studentpolitikerna i Estland. Under beredskapstiden tjänstgjorde han vid Statens informationsstyrelse, dit han rekryterades av dess ordförande, dåvarande Stockholms högskolas rektor Sven Tunberg. Denna statliga krismyndighet hade till uppgift att upplysa, granska, kartlägga samt styra den svenska opinionsbildningen, inte minst pressen, och i viss mån även folkopinionen under andra världskriget. Under efterkrigstiden var han också redaktionschef och mellan åren 1951 –57 redaktör för den konservativa idétidskriftenSvensk tidskrift. Beredskapsåren innebar ett uppehåll i Hafströms akademiska studier, men år 1949 försvarade han sin doktorsavhandling Ledung och marklandsindelning vid historiska institutionen vid Stockholms högskola.6 I början av 1950-talet ledigförklarades tjänsten som professor i rättshistoria med romersk rätt vid universitetet i Lund efter Ivar Sjögren. Han utnämndes på tjänsten 1955 och innehade densamma till den 1 juli 1970 då han blev emeritus och tillsammans med sin hustru Monica flyttade tillbaka till Stockholm. Fakulteten visade sin uppskattning av hans forskningsinsatser genom att 1958 utnämna honom till juris hedersdoktor. Den svenska intellektuella eliten orienterade sig före andra världskriget i hög grad mot Tyskland. För juristernas vidkommande var denna vindriktning nära nog totalt dominerande, men krigsåren medförde en isolationism. De som stod i början av sin forskarkarriär under beredskapsåren vände sin forskningstematik inåt till de nationella källorna och problemen. För Gerhard Hafströms vidkommande medförde de åren att han grundlade sin nationellt orienterade forskargärning. Teoretiskt var den förankrad i en konservativ historiesyn med uttalad kritik mot modernitetens rättsliga reformer. I någon mening fullföljde han den idealistiska tradition inom rättshistorien som gick tillbaka till 1800-talets historiska skola. I Lund fann han sina kollegor bland historikerna hos Gottfrid och Lizzie Carlsson, hos nordisten Ivar Lindquist – däremot inte hos Lauritz Weibull och hans elevkrets. När Gerhard Hafström gick i pension 1970 hade kontexten förändrats. De internationella studentrevolterna hade nått Lund. En radikal politik kombinerades med postmoderna och kritiska röster. Han blev tillsammans med kollegan Per-Edwin Wallén (1925 –1989) den siste företrädaren för ämnets traditionella orientering mot medeltidsrätten. 6 Gerhard Hafström, Ledung och marklandsindelning, Akad. avhandl, Uppsala 1949.

8 Under sin tid i Lund hade Hafström huvudsakligen nordiska men också tyskspråkiga internationella kollegiala kontakter. Till dessa hörde professorerna Karl Wührer i Wien7 och John Gillisen vid fria universitetet i Bryssel.8 Med den senare samarbetade Hafström beträffande utgivandet av en europeisk rättshistorisk bibliografi.9 Till Lund komKarl Wührer den 17 och 18 november 1954 på Hafströms inbjudan och föreläste över ämnena »Tacitus’ Germania och de svenska landskapslagarna» samt »I vad mån kan man rekonstruera en samgermansk rätt?». Han höll också ett seminarium över »Den kristna sockenindelningen och de germanska indelningsenheterna».10 Både Hafström och hans elev Per-Edwin Wallén upprätthöll regelbunden kontakt med Wührer.11 Hafström var en mycket engagerad och stimulerande lärare – helt hängiven sin uppgift. Han var min generations lärare i rättshistoria på juridiska fakulteten, och han var också min förste handledare under mina doktorandstudier. Två av hans studenter vid högre seminariet i rättshistoria (Sigfrid Sjöberg och Kjell ÅModéer) avlade jur. lic. examen i rättshistoria ett par veckor innan han gick i pension. Hafström kom välekiperad till sina föreläsningar och seminarier. Under armarna hade han alltid manuskript och rättshistoriska böcker, vilka han placerade på katedern och med hjälp av vilka han illustrerade sin framställning. Det var alltid böcker ur hans privata boksamling, vilka han lät gå runt för inspektion bland studenterna. Det gav undervisningen en konkret dimension, som var mycket uppskattad av hans studenter. Hafström ägde ett omfattande bibliotek. Hans kollega i lundafakulteten Per-Edwin Wallén noterade vid ett tillfälle, att ”[d]itt bibliotek är så välförsett, att det inte är lätt att tillföra det något nytt”. Biblioteket kan indelas i tre avdelningar. (1) Den skönlitterära delen, vilken till stor del var ärvd och inbunden i vackra klotband från sent 1800-tal och framåt, (2) det yrkesmässiga referensbiblioteket, vilket bland annat fyllde hans många bokhyllor på tjänsterummet på Juridicumoch (3) hans samling av äldre rättshistorisk litteratur –rare 7 Zeitschrift Savignystiftung, Germ. Abteilung, vol 91, 1974, 423 ff) 8 Hans Thieme, Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte, Germ Abt. 1989, vol. 106. 9 John Gillisen, Introduction bibliographique à l’histoire du droit et à l’ethnologie juridique = Bibliographical introduction to legal history and ethnology /publiée sous la direction de John Gilissen 10 Utländska gästföreläsare, SvJT1955, 444. 11 Kjell Å Modéer, Det förpliktande minnet: Juridiska fakulteten i Lund 1666 –2016, Santérus Förlag: Stockholm 2017, 323f.

9 law books – vilken under lundatiden till största delen bevarades i familjens villa på Finngatan 13 och därefter i makarna Hafströms rymliga våning i fastigheten Strandvägen 51 i Stockholm. Gerhard Hafström avled 1985 och sedan Monica Hafström avlidit förvaltade arvingarna det Hafströmska biblioteket. Samlingen med äldre rättshistorisk litteratur lämnades till den väletablerade och kunnige antikvariatbokhandlaren Mats Rehnström i Stockholm, som efter överenskommelse med dödsboet katalogiserade boksamlingen och sålde denen bloc till Institutet för rättshistorisk forskning, där den således nu bevaras som en avskild del av stiftelsens bibliotek. Den aktuella boksamlingen inrymmer huvudsakligen böcker och manuskript från 1600 –1800-talen. Samlingen är inte komplett i förhållande till den samling Hafström använde under sin tid som aktiv professor. Ett antal av de äldre böckerna är fortfarande i familjens ägo,12 andra har getts bort som gåvor såväl under hans livstid som minnesgåvor efter hans bortgång.13 Den av Mats Rehnström färdigställda katalogen bifogas denna framställning. Katalogen upptar 92 titlar. ”Lifvet förgår, anden består”. Devisen står att läsa på det exlibris den kände ekonomidirektören på Svenska Telegrambyrån FGT Eklund satte i sina böcker (varav flera återfinns i den Hafströmska samlingen). Största delen av den här aktuella Hafströmska boksamlingen ger sammantaget en bra bild av de svenska historiska rättskällorna från början av 1600-talet och fram till de första moderna juridiska tidskrifterna från början av 1800-talet. 12 Handskrift av Södermannalagens kyrkobalk från 1555 med allegoriska illustrationer. Se Kjell ÅModéer (red.), Rättshistoriska perspektiv, En bukett uppsatser från fem decennier, Rättshistoriska studier, Bd 10, Lund 1984. 13 Undertecknad äger några volymer ur den ursprungliga boksamlingen [1] Johannis Loccenius, Synopsis juris publici svecani, Editio Prima, Gothoburgi 1673. 8:o, 948 p. vellum – [2] Landslagen [Sweriges LandzLagh effter som hon är aff fordom den Stormächtigste Höghborne Furste och Herre, her Carl then IX. Sweriges, Giöthes Wendes, Det rättsligt förgångna samlat i en boksamling 4. Finnars, Carelers, Lappars i Norlanden, the Cajaners och Esters i Lijfland etc. Konung öfwersedd, confirmerat, och Åhr 1608 publicerat worden. Men nu på nytt effter the Nye uplagde Laghböker medh flere Concordantier förbättradt och uthgången. Uplagdt medh Thomas Andersson Bergmans egen bekostnadt.] 12: o Stockholm. Tryckt aff Johan G. Eberdt Åhr 1683, (sammanbunden med) Stadslagen 1682. Rudbeck 31 A & B. –[3 –4] David Mevius, Jurisdictio Summi Tribunalis Regii quod est Vismariæ, I –VI I två volymer, Stralsund 1664 –1669.

10 Det var också de historiska rättskällor, som Hafström använde i sitt arbete med läromedlet De svenska rättskällornas historia, vilket han fortlöpande reviderade och publicerade i nio upplagor (1964 –76). Den läroboken utgör en viktig del av den svenska rättshistoriens kanon på 1900-talet. Arbetet hade sina rötter i uppsala-professorn K.G.Westmans arbete från 191214 och vidareutvecklades därefter av Hafströms företrädare i ämbetet Ivar W. Sjögren.15 En dekretalsamling från Gregorius IX från 1234, tryckt i Basel 1500, är samlingens äldsta band, i ett nött samtida svinläderband på träpärmar: Decretalium domine pape Gregorij noni compilatio accurata diligentia emendata sumoqz studio elaborata et cuz scripturis sacris aptissime accordata. Sidorna är formaterade med en centralt placerad text och omgivande glossor. Arbetet var ett perfekt objekt för att demonstrera Bolognaskolans sätt att typografiskt placera den juridiska texten och dess kommentarer. På titelsidan återfinns ett dekorativt handskrivet bokägarmärke från 1578. (Bild s. 24 -25) Bolognajuristen Hippolytus de Marsiliis (f. 1451), doctor utriusque juris 1480 och lärare i Bologna från 1482 är representerad genom det straffrättsliga arbetet Practica causarum criminalium, Lyon 1538. Han är mest känd för eftervärlden som den som introducerade den “kinesiska vattentortyren”, där man genom att droppa vatten på den tilltalades panna kunde få denne sinnessjuk. Han redovisade också andra tortyrmedel som att använda sömnbrist för framtvingande av sanningen. (Bild s. 26 -27) En annan rättshistorisk klassiker är Hugo Grotius’ (1583 –1645) folkrättsliga arbete, De jure ac belli ac pacis libre tres, tryckt och utgiven J. Blaeu i Amsterdam 1663. Samlingens exemplar är ett nött samtida pergamentsband. Rehnström noterar att bandet är ”solkigt, fläckigt och med understrykningar samt marginalanteckningar”. Det är inte ett samlarexemplar utan snarast avsett att användas för forskningsändamål. (Bild s. 28 -29) Till den europeiska rättshistoriens tidigmoderna klassiker hör tveklöst juristprofessorn i Leipzig och en av Senmedeltida och tidigmoderna lagböcker och manuskript 14 K. G. Westman, De svenska rättskällornas historia: Föreläsningar, Uppsala 1912. 15 Ivar WSjögren, Kompendium över allmänna delen av svensk rättshistoria: såsom manuskript sammanställt, Stockholm 1934, - Densamme, Kompendium över den svenska rättshistoriens allmänna del, 5 uppl., Lund 1953.

11 grundarna av den tidigmoderna tyska rättsvetenskapen Benedict Carpzovs (1595 –1666) straffrättsliga arbete Practica Nova imperialis saxonica rerum criminalium– här i ett välbevarat kalvskinnband från 1690. I samlingen finns ett stort antal tryckta lageditioner från 1600-talet och det tidiga 1700-talet för tiden före 1734 års lag. Samlingen innehåller både påkostade folioeditioner och slitna duodec-upplagor. Till sin hjälp i identifierandet av dessa lagutgåvor hade Hafström Johannes Rudbecks Lagbibliografi från 1915 i ett vackert band, som också finns i samlingen. I ett samtida dekorerat svinläderband har ärkedjäknen Ragvaldus Ingemundi (1440 – 1515) översättning till latin av Magnus Erikssons Landslag 1350, Leges Svecorum Gothorum, utgiven av Johannes Messenius 1614, sammanbundits med Ericus Olai Historia svecorum gothorumque 1615. Exemplaret har 1886 ägts av Per Hierta, troligen föreståndaren på diakonskolan på Lugnet Sicklarö (Tab. 19) (1821 – 1890). Boken har helsingborgsadvokaten John Papes (f. 1889) exlibris. En äldre notering på främre pärmen lyder: Denna version av Landslagen är i mycket wärde hos dem som hafwa insigt i Jure patrio, emedan Messenius förstod jus canonicum som det gamla talesätt, om hwilket icke alla hafwa lika kunskap. Se Er. Benzelii utkast til Swenska folkets historia, s. 242. Därunder med annan hand: dertill ed. princeps af Er[ik]. Olai – bra samtida stockholmsband. Det interfolierade exemplaret av Johannes Loccenius’ (1588 –1677) – professor skytteanus i Uppsala – latinska översättning av landskapslagarna 1672 har ägts av krigsrådet Mårten (Martin) Lilliehöök (d. 1714). En senare ägarnotering är från 1909: Eduard His från Basel (Basiliensis). Ett annat exemplar i samlingen av den latinska översättningen har ägts av bruksägaren Johan Sederholm (1813 –1883) som förvärvade det under en Uppsalavistelse 1832. Ytterligare ett arbete av Loccenius är det interfolierade exemplaret av Lexicon juris sveo-gothici från 1665. Det är sammanbundet med en i Uppsala utgiven latinsk utgåva av ”Gyllene Bullan 1356” –Aurea bulla Caroli IV romanorum imperatoris Norenbergæ sancita anno 1356– vilken naturligen genom Sveriges engagemang i det Heliga romerska riket av tysk nation också för svenska jurister blev ett viktigt tidig-modernt rättshistoriskt dokument. Boken hade tidigare ägts av CH Pfeffer och förste intendenten i Generalpoststyrelsen Lageditioner

12 Johannes Rudbeck (1867 –1935) från 1901. Denne var en stor boksamlare och en framstående författare på det bokhistoriska området.16 Enligt Mats Rehnström kan man också av bandtypen dra slutsatsen att arbetet tillhört ståthållaren Fredrik Filip Klingspor (1761 –1832). De svenska lagutgåvorna på 1600talet är väl representerade. Lagsamlingen i folio medSweriges Rikes Landz- och Stadz Lagh med register samt Upplands-, Östgöta- och Hälsingelagarna från 1643 har ägts av J. Matt. Booman i Uppsala. Det inköptes av honom för 6 Rdr 16 Sk. silvermynt. Ett folioband 1665 avSwerikes Landslag har exlibris från häradshövdingen i Västmanlands södra domsaga. Claes Uggla (1851 –1932). En annan lagsamling i folio av Swerikes Rikes Lagh-Böker är enligt titelbladet från 1666. Enligt en i volymen bevarad bokauktionskatalog från Stockholms bokauktionskammare den 29 oktober – 2 november 1943 har arbetet tillhört ”framlidne vice Häradshövding Henrik Sederholms Bokoch Gravyrsamling”. Bandet innehåller också 1. Dalalagen 1676, 2. Then Gambla SkåneLagh 1676, 3. BiärköaRätten 1687, 4. GothlandsLagen 1687, 5. Wisby Stadzlag 1688, 6. Then Gambla Wisby Sjö Rätt 1689.” Av de danska tidigmoderna rättskällorna intar Christian IVs Recess från 1643 med register (1644) en central ställning. Samlingens exemplar utgörs av ett samtida väl använt halvfranskt band med bevarade kopparstick. Boken har ägts av ekonomidirektören F. G. T. Eklund, vars exlibris från 1899 är inklistrat på bokens pärm. Rådmannen i Roskilde Christian Ostersen Weiles Glossarium juridicodanicum, Köpenhamn 1641 skall enligt anteckning på titelsidan 1719 ha ägts av ”Jens Smitt”. Under namnteckningen återfinnes en brutal stämpel ”F. Rappes Advokataffär” (vilken också återkommer på pärmens insida, och längre ner på sidan en handskriven autograf Fredrik Rappe, 31.12.1921. Rappe har sannolikt förvärvat boken efter hovrättsnotarien Thure Westerström i Lund, vars namnteckning återfinns på smutstitelbladet. Danska rättskällor 16 Rudbeck … Släkt, Svenskt Biografiskt Lexicon, SBLBd 30 (1998 – 2000), 617 ff.

13 Samlingen innehåller också Christian IV. Recess 1643 och Christian V. Danska lag 1683 i en översättning till tyska av den tyskfödde köpenhamnsprofessorn Henrik Weghorst (d. 1722). Tryckt i Köpenhamn 1699, (Bild s. 30 -31) samt Den Jydske Lov, översatt av Emanuel Wolffel och utgiven i Flensburg 1717. När Das Jütische Low-Buch översattes och utgavs för tredje gången av Blasius Eichenberg sammanbands den med advokaten Hartwig Blütings glossa och befordrad till trycket av flensburgadvokaten Emanuel Wölffel, Flensburg 1717. Exemplaret har intressanta handskrivna kommentarer på för- och eftersättsbladen med referenser till samtida jurister, ex.vis Henricus Gisebertus och det kejserliga rådet Joachim Hagemeier (1617– 1681) och deras arbeten samt den danske historiografen Vitus Pedersen Bering (1617 –1675) och dennes danska historia Florus Danicus (1698). 1686 års kyrkolag finns i samlingen i en första upplaga i ett vackert samtida skinnband, Stockholm 1687. ”Ett härligt exemplar”, utbrister Rehnström. Bandet har ägts av arkivforskaren Sigfrid Lorenz Gahm Persson (1725 –1794). Denne har också gjort anteckningar i boken om dess utgivning och hävdar att boktryckaren Natanael Goldenau, som var verksam i Stockholm under 1690-talet och fram till sin död 1705, har bundit detta exemplar. (Bild s. 32 -33) Den svenska kyrkolagen 1686 finns också i en tysk översättning, KirchenGesetz und Ordnung, tryckt i Stockholm 1687 av J. G. Eberdt. i en vacker volym med läderpärm och kungliga monogram. Lundateologen Christian Wåhlins (1761 –1829) Handbok uti Svenska Kyrkolagfarenheten– en vägledning för unga prästmän utkom i Lund 1807. Han var teologi-professor och domprost i Lund. Han var ett original i det tidiga 1800-talets Lund eftersom han som upplysningsman inte tog till sig ”den nya tidens” idealistiska läror. Av den svenska 1600-talslitteraturen finns de flesta verken i samlingen. Johan Stiernhööks (1596 –1675) De jure sveonum et gothorum vetusto, Stockholm 1672, återfinns i ett band som tillhört upplysningsmannen Nils Till tyska översatta lagsamlingar Kyrkolag och kyrkorätt Svensk rättshistoria

14 von Rosenstein (1706 –1773). Volymen är sammanbunden med uppsalaprofessorn Carl Lundius (1638 –1715) tidstypiska götiska skrift Zamolxis primus getarum legislator, academica dissertatione luci publicæ restitutus, Uppsala 1687. (Bild s. 34 -35) En av de mest rara böckerna i samlingen är ett av Johannes Loccenius till latin översatt arbete, utgivet av Carl Lundius 1695, Legum w. gothicarum in Svionia liber, qvem e gothica in latinum convertit. Arbetet är sammanbundet med ett annat arbete av Carl Lundius. Det första arbetet har redan Warmholtz i sinBibliotheca historica sueo-gothica noterat att det ”räknas med rätta ibland sällsynta böcker”. Större delen av Loccenius’ bibliotek försvann i branden i Uppsala 1702. Lundius arbete var det sista som det Rudbeckska tryckeriet levererade före branden. De två arbetena är inbundna i ett samtida skinnband. Bokens ursprunglige ägare – possessor legitimus – var översten Erik Christoffersson Gyllengrip (1667 – 1736), känd för att ha dömts från tjänsten som regementschef på grund av en duell 1710. Han ägde emellertid en ansenlig samling av sällsynta böcker om nära 3000 volymer. Efter hans död uppgjordes 1736 en tryckt förteckning. Boksamlingen auktionerades ut påföljande år. Enligt en notering på främre pärmen har boken ”köpts på Öfverste Gyllengrips auktion d. Martij 1737 för 40 Rdr KMt.”17 Exemplaret tillhörde enligt namnteckning 1807 jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professorni Uppsala, Lars Georg Rabenius (1771 –1846). Uppsalaprofessorn Johannes Loccenius arbete Lexicon juris sveo-gothici, Uppsala 1665, har teologiprofessorn i Uppsala och kyrkoherden i Falun Johannes Rudbeckius’ d.y. (1623 –1667) namnteckning. Claudius Kloots Then Swenska Lagfarenheetz Spegel uthi Fyra Böcker fördeelt och beskrefwen(12°) och Claes Rålambs Observationes Iuris Practicæ, Thet är åtskillige Påminnelser i Rättegångssaker (2 uppl, Stockholm 1679) tillhör de mest använda handböckerna för stormaktstidens svenska jurister. Ett exemplar av Rålambs arbete i gott skick har ägts av stockholmsrådmannen Johan Wretman (1852 –1923) som också var en etablerad släktforskare.18 Sekreteraren i Kungl. kansliet Johan Schmedemans (1653 –1713) ”Justitiæwerk medKongl. Stadgar, förordningar, bref och resolutioner ifrån 17 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Bd 3, P. A. Norstedt & Söners Förlag: Stockholm 1927, 267. 18 Johan Wretman, Kort handbok i svensk släktforskning, Stockholm 1916, densamme, Släktvetenskapen med hänsyn till svensk forskning, P. A. Norstedt & söners förlag: Stockholm 1924.

15 åhr 1528 in til 1701, Stockholm 1706, tillhörde de mest frekvent använda volymerna i den svenske rättshistorikerns handbibliotek. Hovrättsrådet och landshövdingen Isak Olivecronas (1681 –1764) anonymt utgivna arbete Kort samling om ursprung, til åtskilliga folks skrifteligen författade och utgivne lagar, Stockholm 1746, tillhör också de rara böckerna i samlingen. Det utkom ett par år före Montesquieus arbete Om lagarnas anda. Kommentarerna till 1734 års lag inleds med häradshövdingen och lagmannen i Värmland Emanuel Drangels (1734 – 1803) Anmärkningar til Sweriges rikes lag; det finns i samlingen i ett interfolierat exemplar med anteckningar. Arbetet utkom 1766, och förvärvades samma år av lärdomshistorikern och boksamlaren Johan Hinric Lidén (1741 –1793). En senare proveniens var enligt stämpel advokaten Gösta Wingårdh (f. Helsingborg 1890), Kungsgatan 24, 4 tr. i Stockholm. Ett annat exemplar i samlingen av Drangels arbete har enligt autografer på titelsidan ägts av stadsnotarien i Landskrona Peter Engelholm samt Joh. N. Hoffman. På främre pärmuppslaget har (troligen Engelholm) gjort referenser till uppslagsorden ”Upbördzman och Revisorer” och ”Utskylder”: ”Lotsarnes drängar och söner äro inskrefne ved Lotsverket o. Brukas vid lotsningens erläggande enl. K. Br. 15 maj detta år. - - - Sjömän äro frie från personlige utskylder. K. Kung. 7. Nov. 1777. [etc].” Till denna kategori av litteratur för praktiserande jurister kan också hänföras lagmannen i Västerbottens och Ångermanlands lagsaga Lars Fr. Lindhs (1750 –1805) arbete Domarens pröfning efter Sweriges Lag, eller Sättet, at utröna Lagens rätta förstånd, Mening och Grund, Stockholm 1799. En tyvärr svårläst raderad namnteckning återfinns på främre inre pärmsidan. Bokens förste ägare var hovrättsanställd och förvärvade boken i november 1799. Från 1790-talet härrör också ett par av lundaprofessorn Lars Tengvalls (1746 –1809) arbeten, Twistemålslagfarenheten utur Sweriges rikes lag och stadgar utdragen och författad, Lund 1794, ochAnmerkningar til Giftermålsbalken, Lund 1794. Den förstnämnda boken synes ha tillhört C. Fr. Mörck innan den kom att tillhöra Akademiska föreningens bibliotek i Lund, vilket började byggas upp 1830. Den senare boken har tillhört professorn Knut Olivecrona (1817 – 1905), Uppsala, som köpt den på auktion efter Jacob Edvard Boëthius (1789 – 1849), som i konkurrens med Carl Johan Schlyter fick professuren i svensk och romersk rätt i Uppsala 1826.

16 Om Boëthius sa man i Uppsala efter utnämningen ej sällan, ”att Schlyter med mera snille och lärdom skolat beträda professorsstolen.”19 I samlingen finns också böcker som snarare hör hemma bland den juridiska referenslitteraturen, och inte bland de sällsynta böckerna. Johan August Posses (1815 –1865) standardarbete från 1850, Bidrag till svenska lagstiftningens historia tillhör dem. Också ett originaltryck av Carl Johan Schlyters klassiska uppsalaföreläsningOm laghistoriens studium vårterminen 1835 finns i samlingen. Från Schlyters bibliotek finns ett exemplar av den duodecimo-upplaga av Kristoffers landslag som Petter Abrahamsson utgav 1702. Enligt en notis på frampärmens insida förvärvade Schlyter det exemplaret i Stockholm 1822, strax efter att han och Samuel Collin inlett det mångåriga arbetet med utgivandet av Sveriges Gamla Lagar. Lundajuristen David Nehrmans (Ehrenstråhle) juridiska arbeten från 1729 till 1759 är rikt företrädda i samlingen. Hafström refererade ofta till Nehrman och inbjöd också Nehrmanforskaren professor Bo Palmgren från Helsingfors att föreläsa i Lund 1969.20 Hafström pläderade också för en mer omfattande forskningsuppgift att analysera och utge Nehrmans dissertationer. I samlingen finns också en volym med vacker guldornamenterad rygg med 26 dissertationer från Nehrmans lundatid, vilka Hafström återkommande förevisade på det rättshistoriska seminariet. (Bild s. 36 -37) 1734 års lag är företrädd i ett antal upplagor i samlingen. Ett par av dem är redovisade under kapitlet provenienser nedan. Lagmannen Christian Königs (1678 – 1762) latinska översättning av 1734 år lag, Codex Legum Svecicarum, Receptus et approbatus in Comitiis Stockholmensibus Anni MDCCXXXIV, tryckt i Stockholm 1743, finns också i samlingen i ett exemplar som tillhört lundaprofessorn Johan Holmbergson (1769 –1842), och som Hafström förvärvat i ett malmöantikvariat.21 Ett annat exemplar av lagen från upplagan 1752 har bl a. tillhört Samuel Berzelius, far till Jöns Jacob Berzelius (1779 –1848) – ”den svenska kemins fader” – , och kyrkoherden i 19 Å Holmbäck, Jacob Edvard Boëthius, SBLBd 5 (1925), 145. 20 Gerhard Hafström, Rättshistoriska perspektiv, Svensk Juristtidning 1971, 88 ff.. – Bo Palmgren, gästföreläste i Lund 1969 över Nehrman: David Nehrman Ehrenstråle inför nutiden, SvJT1969, 909 ff. 21 Se nedan s. 19. 1734 års lag

17 Röks församling Joannes Berselius (1698 –1775). Ett intressant band utgör en fint gjord avskrift av Kongl. Åbo Hofrätts circulaire brev 1736 –1787. De trycktes i mycket små upplagor, vilket lockade fram avskrifter. Denna avskrift har ägts av hovrättspresidenten i Vasa hovrätt Carl Avellan (adlad Adlerstierna) (1776 –1857) och presidenten Johan Fredrik Aminoff (1756 –1852)22 (Stämpel JFA). Ett intressant tidsdokument är Svea hovrätts protokoll och utslag i ”undersökningsmålet, rörande det, å högstsalig hans maj:t konung Gustaf den III:dje, glorwyrdigst i åminnelse, föröfwade mord”, tryckta och utgivna i Stockholm 1792.23 I slutfasen av det gustavianska enväldet kom som bekant den gamla lagkommissionen att upplösas och den finlandsvenske juristen Gabriel Poppius (1769 –1856) fick uppdraget att leda arbetet av 1807 års lagsamling, den sk. lex poppia.24 Gustav IV Adolfs intentioner att införa svensk rätt i Pommern efter den pommerska statskuppen 1806 medförde att såväl 1734 års lag som 1807 års lagsamling också översattes till tyska.25 I boksamlingen finns detta rara tryck, Författningar och Stadgar hwilka antingen ändra eller förklara sielfwa lagen i åtskilliga rum eller ock angå ämnen, som äga med dem et närmare sammanhang/ Sammlung worin unter des allgemeinen Gesetzes Abschnitte, Capitel und Paragraphe solche zur Nachgelebung jetzt geltende Verfassungen und Verordnungen aufgenommen sind, welche entweder das Gesetz selbst an verschiedenen Stellen ändern oder erklären, oder auch Gegenstände betreffen, so mit ihnen einen näheren Zusammenhang haben, tryckt i Stockholm 1807. Genom Napoleons ockupation av Pommern kom de nytryckta lagböckerna och lagsamlingarna aldrig att tillämpas. Enligt uppgift förvarades de tryckta arken på en vind i Gamla stan och användes i mitten av 1800-talet som omslagspapper för blomstermamsellerna vid Kornhamnstorg (!). Mycket få exemplar kom att bevaras. Det här exemplaret har enligt stämpel tillhört ”Kaiserlich Deutsche Gesandtschaft in Stockholm”. En intressant och välhållen samling konstitutionellt tryck är samlat i en volym i halvfranskt band, vilket 1944 ägdes av malmöadvokaten på Hegardts advokatbyrå Rutger Stevelius 22 Erik Naumann, SBLBd 1 (1918), 585. 23 Jfr Samuel E Bring, Svenskt boklexikon. Rättegångshandlingar 1700 – 1829, Svenska litteratursällskapet, Stockholm 1958, 737:2 och 737:6. 24 Birger Wedberg, Gabriel Poppius. En minnesteckning, Norstedt & Söner: Stockholm 1934. 25 Uno Willers, Ernst Moritz Arndt och hans svenska förbindelser. Studier i svensk-pommersk historiografi och svensk opinionsbildning. Hugo Gebers Förlag: Stockholm 1945, 289 ff.

18 (1901 –1949), och vilket överläts som gåva till storebrodern på Salomondagen 1944. Innehåller bland annat första upplagor av regeringsformen den 6 juni 1809, instruktionen för Justitieombudsmannen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen 1810 och 1812, samt Konungariket Norriges grundlag, gifven af riksförsamlingen i Eidsvold den 17 maj 1814. Den sachsiske straffrättsjuristen Carl August Tittman (1775 –1834) är representerad i samlingen med ett arbete i tysk straffrättshistoria, f.ö. dennes sista arbete Geschichte der deutschen Strafgesetze, Leipzig 1832. Det har enligt namnstämpel tillhört straffrättsdocenten Herman Antell (1855 –1925) i Lund. Han förestod under några år (före Thyrén) professuren i straffrätt i Lund, men anställdes i februari 1897 somjuge au tribunal d’appel de Boma i Kongostaten, ett förordnande han dock var tvungen att lämna samma år på grund av sjukdom. Till referensbibliotekslitteraturen hör också tveklöst advokaten och den juridiske skriftställaren Gustaf Edvard Fahlcrantz’ (1850 –1925) arbeten. Han var en varm förespråkare för en reformerad rättegångsordning och pläderade för införande av jurysystemet i Sverige. I samlingen finns han företrädd genom en volym medOm rättegångsväsendet i England med svenska paralleller (1885) samt Till Nya Lagberedningen ang. Jury och nämnd (1886). Bandet är dedicerat till rådmannen dr. Erik Trana (1847 – 1933) – fil. dr. och sedermera justitieborgmästare i Göteborg 1908 – 1917 – ”med ett synnerligt och hjertligt tack för en högst angenäm eftermiddag i Göteborg A:o1900”. I Hafströms arbetsbibliotek fanns också Sveriges första juridiska tidskrift, Juridiskt Arkif, utgiven av hovrättsjuristen sedermera justitierådet Carl Schmidt (1792 –1872). Den utkom mellan åren 1830 –1863, och finns i samlingen i ”35 elegant samtida halvfranska band med guldornerad och blindpressad ryggdekor ”– i en ”fin komplett svit”. Till den kategorin kan också föras Vilhelm Sjögrens (1866 –1929) förarbeten till Sveriges rikes lag 1686 –1763, i åtta band (1900 –1909). Gerhard Hafström var en passionerad bokälskare och boksamlare. Han följde från det tidiga 1930-talet noggrant bokauktionskatalogerna 1800-talslitteratur 5. Boksamlingens provenienser

19 från Stockholms stads bokauktionskammare och i åtskilliga böcker finns bevarade kvitton från auktionärerna. De ger information både om bokpriser och om tidpunkten för förvärvet. Hafström stod också i regelbunden kontakt med de större antikvariatbokhandlarna i Sverige särskilt Björck och Börjesson på Drottninggatan 62, senare Kungsgatan 5 och slutligen Strandvägen 7 C i Stockholm. Han var också regelbunden kund på Stockholms bokauktionskammare. Under sina år i Lund fick han också information om intressanta tillgängliga böcker från vänner, kollegor och studenter. Han inköpte också rara böcker under lundatiden från Olins antikvariat, Klostergatan 11 i Lund. Exempelvis B Philip Vicats, Vocabularium juris utriusque ex variis ante editis, i två halvfranska band i andra upplagan, tryckt i Neapel 1760. Den kostade 30 kronor enligt i boken bilagt kvitto. Av särskilt intresse för honom var arbeten av professorer vid juridiska fakulteten i Lund. Även om Samuel Pufendorfs arbeten inte är representerade finns arbeten av David Nehrman Ehrenstråle, Lars Tengvall och Carl Johan Schlyter. Han förvärvade också en kodex, Codex Legum Svecicarum, dvs. en översättning till latin av 1734 års lag, vilken hade tillhört den kände juridikprofessorn Johan Holmbergson (1769 –1842). Detta arbete köpte Hafström på ett litet antikvariat i Malmö, vilket lätt kan identifieras med hjälp av en papperslapp med detaljerad vägbeskrivning till bokhandeln i telegramstil för den som med tåg kommit från Lund till Malmö C. ”Malmö. S:t Petri kyrka. Lokalstationen. Den lilla utgången. Rakt över bron. Passera kyrkan. Sedan till vänster. Sedan runt hörnet till höger. Ett litet antikvariat.” Denna bokhandel på Djäknegatan upphörde på 1970-talet och var definitivt inte specialiserad på sällsynta böcker. Boken är inte bevarad i gott skick, men proveniensen gjorde den värdefull för Hafström. I den mån namnteckningar i böckerna gjorda av tidigare ägare kunnat identifieras har de redovisats. Ett exempel utgör en duodecupplaga av Sweriges Rijkes Gamle Lagböcker, tryckt i Stockholm 1650, som först ägts av auditören Gustav Olofsson Lund (1713 –1792) vid Smålands kavalleri och därefter av Samuel Ödmanns far, konsistorienotarien i Växjö, sedermera prosten i Hjälm seryd Gabriel Ödmann (1706–1787).26 Han ägde boken 1773. Därefter kom den i författaren och prästsonen Måns Lundins (1830 –1869) händer. Denne läste medicin i Uppsala, 26 Biographi öfver Samuel Ödmann, Kongl. Vetenskapsakademiens Handlingar 1830, 266.

20 blev med.kand., innehade läkarförordnanden, och gjorde sig känd som journalist och författare av humoristiska kåserier. Han avled vid en drunkningsolycka i Mälaren 1869.27 Den påföljande ägaren, vice häradshövdingen Axel Ridderstad (1838 – 1878) förvärvade boken från Lundins dödsbo 1860, samma år som han avlade kansliexamen i Uppsala.28 Som jurist tjänstgjorde Ridderstad vid kyrkomötet och som notarie i Andra kammaren. Han författade också en anonymt utgiven skrift om dödsstraffet 1868.29 En edition av Corpus iuris civilis, Leipzig 1853, i tre volymer har den kände uppsalaprofessorn Knut Olivecronas (1817 –1905) autograf, vilken antyder hans anknytning till och kunskap om den romerska rätten. Hovrätts-presidenten Berndt Hasselroths (1862 –1930) exlibris med devisen ”Caritate Humanitate” inklistrat på pärmens insida. Loccenius latinska översättning av landskapslagarna från 1672 erhöll Gerhard Hafström på 50-årsdagen 1954 av sin faster Sigrid och hennes barnbarn Ann-Mari [och Fritz], Brita [och Ulf] samt Göran [och Britt-Lis]. För åtskilliga av Hafströms vänner och kollegor var hans intresse för sällsynta böcker väl känt, och de förärade honom sådana vid särskilda tillfällen. Några exempel. Av sin lärare Sven Tunberg fick han vid disputationen den 10 januari 1949 ett exemplar av den då nyutkomna Munksgaardsutgåvan av hälsingelagen, Lex Helsingiæ(1948). Den utgåvan anmäldes för övrigt av Hafström i Historisk tidskrift 1954.30 Ett (troligt) exemplar av den andra upplagan av 1734 års lag fick Hafström av sin studiekamrat och ungdomsvän Gudmund Silfverstolpe (1905 –1972) i december 1937. Exemplaret hade Silfverstolpe uppenbarligen erhållit som gåva som utredningsman i dödsboet efter änkefrun Anna Sofia Björklund. Av Silfverstolpe och hans hustru Maja (f. Dalén) (1904 – 1995) erhöll Hafström som gåva ”till minne av hans första doktorsdisputation” i december 1949, en annan utgåva av 1734 års lag, nämligen det försök att transponera lagen ”uti Alexandrinsk wers” som vice häradshövdingen Jacob Åkerhielm (1701 – 1759) gjorde och vilken utkom 1748. (Bild s. 38 -39) 27 Nordisk Familjebok, 2. Uppl, Bd 11, sp. 1266 f. 28 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Bd VI. P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1931, (Ridderstad, Tab. 10.) 350. 29 Axel Ridderstad, Dödsstraffet ur rättslig synpunkt betraktadt, [Anon.], Isaac Marcus, Stockholm 1868. – Jfr Ivar Seth, Överheten och svärdet: Dödsstraffsdebatten i Sverige 1809 –1974, [Utg. av Stig Jägerskiöld], Rättshistoriskt bibliotek bd. 35, Stockholm 1984. 30 Gerhard Hafström, Lex Helsingiae, Hafniae 1948, Historisk tidskrift 1954, 325-8.

21 Hafströms doktorand och sedermera kollega, professorn i rättshistoria (Stockholm) och straffrätt (Lund) Per Edwin Wallén (1925 – 1989) har skänkt honom ett par av böckerna i samlingen. Exemplaret av professor L. Beauchet’s franska översättning av upplandslagen 1296, La loi d’Uppland, Paris 1908 – ombunden av bokbindaren A O Andersson Lund – fick ”vännen och handledaren” Hafström av Wallén före dennes disputation i april 1958 med dedikationen ”med tack för hjälp och handledning”. I boken ligger också ett förstadagsbrev från den 22 juli 1957 av ett 30 Pfennig frimärke (”Sonderpostwertzeichen”) med Friedrich Carl von Savigny som motiv ur serien ”Berühmte Männer aus der Geschichte Berlins”, som Wallén förvärvat. På tåget mellan Berlin och Wien postade Wallén brevet till Hafström under ett uppehåll i Nürnberg (22.7.1957). Wallén var på väg till rättshistorieprofessorn Karl Wührer i Wien. ”Jag kunde inte neka mig att offra 30 Pf. på det. Eftersom det borde intressera dig som rättshistoriker och valda delar av dina barn som frimärkssamlare.” En annan bokgåva från Wallén, var Konunga- och Höfdingastyrelse, som Hafström fick 1971 efter att han lämnat tjänsten i Lund. Wallén hade hittat boken på Scientia Verlag Aalen, men då den innehöll en raderad biblioteksstämpel var den sannolikt utgallrad från ett östtyskt bibliotek. I ett följebrev från sommarvistet på Bohus-Malmön (28. 7. 1971) var Wallén mycket öppen i sina kommentarer om lundafakulteten och tillägger: ”Vår fakultet är också oinspirerande från en vetenskaplig synpunkt. Sedan du och Karl Olivecrona lämnade den, verkar fakulteten för mig alldeles steril.” För samlingens anknytning till ägaren är speciellt det material av rättslig betydelse som ägaren lämnat kvar i böckerna. Det är vad Carolyn Clark har kallat rättsligt dagsländematerial, legal ephemera.31 I samlingen finns åtskilligt sådant material bevarat. Mellan åren 1933 –1946 utgav professorerna Åke Holmbäck och Elias Wessén den bearbetade utgåvan av Sveriges landskapslagar, Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar. De utgav sedermera också på 1960-talet på motsvarande sätt Magnus Eriksson landslag och 31 Carolyn Clark, Legal Ephemera: Overlooked Legal Collections, Föredrag vid konferensen Collect the Minds of the Law, Fridhemsborg Juni 2007. Småtryck, brev och urklipp 6.

22 Magnus Erikssons stadslag i Olinska stiftelsens serie Rättshistoriskt bibliotek Bd 6 (1962) – 7 (1966). Under beredskapsåren kom denna utgåva att inspirera ett antal kulturpersonligheter, vilkas produktion under dessa år fick en nationalistisk framtoning.32 Denna utgåva stod också centralt i Gerhard Hafströms forskargärning. Hans exemplar är fullklottrat med blyertsanteckningar och lappmarkeringar. Han använde utgåvan för sina forskningsuppgifter, och han hade ständigt ett eller ett par band av utgåvan med på sina föreläsningar och seminarier. Redan när det första bandet utkom (Östgötalagen och Upplandslagen) fick jur. kand. Gerhard Hafström i oktober 1935 en förfrågan från redaktören Karl Wåhlin (1861 –1937) på Ord och Bild om han kunde skriva en uppsats om Sveriges gamla landskapslagar ”med särskilt betonande av dess kulturhistoriska innebörd”. Hafström måste ha tackat ja till erbjudandet för på pärmen inför 1936 års utgivning noterades att bland de bidrag ”redaktionen hade att motse under nästkommande år må nämnas om Sveriges gamla landskapslagar av Gerhard Hafström.”33 Artikeln kom aldrig till fullbordan. Däremot recenserade Hafström det fjärde bandet (Skånelagen och Gutalagen), som utkom 1943 i Svensk Juristtidning 1944.34 I volymen har Hafström lagt tidningsurklipp med recension av Leif Beckman.35 Där ligger också en recension av det tredje bandet (Södermannalagen och Hälsingelagen) i form av Henrik Munktells understreckare i Svenska Dagbladet med den för honom betecknande rubriken Svenskt rättsarv. Intresset för den danska rättskulturen fick Hafström att klippa tidningsrecensioner av den danske riksarkivaren Axel Linvald omHistoriens studium i Danmark i 18-hundredtalet av Ellen Jørgensen,36 av Torvald Höjer om John Danstrups Danmarks historia från äldsta tid till våra dagar (Allhem),37 samt Henrik Munktells om motsvarigheten i Danmark till Holmbäck & Wesséns lagutgåva i Sverige, Erik Kromans & Stig Iuuls Danmarks gamle love paa nutidsdansk (1945 –48). 32 Kjell Å Modéer, Det svenska rättsarvet. Om beredskapstidens historisering och dess rättsliga uttryck ur ett law & literature-perspektiv, Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2013, 88 ff. 33 Brevet ligger i Bd 5 av Holmbäck & Wessén (Gerhard Hafströms ex.). 34 Hafström, Rec. i SvJT(29) 1944, 421 ff. 35 Leif Beckman, Järnbörd och fridskrets, SvD 10. 5. 1944 36 SvDunderstreckare 23. 12. 1943. 37 SvDunderstreckare 24. 1. 1947.

23 Hafströms boksamling utgör ett intressant tidsdokument som visar på en svensk rättshistorikers kombination av referens- och forskningsbibliotek samt vederbörandes samlarintresse. Samlingen innehåller åtskilliga titlar som mer tillhör ett referensbibliotek än enrare book collection. Samlingen visar också på Hafströms personliga forskningsintressen. Det är uppenbart att böckerna i samlingen i huvudsak är införskaffade för att användas främst för Hafströms egen forskning och för hans undervisning. Många av banden är defekta, saknar sidor, har revor, hål och lagningar. Det som är mest slående i samlingen är kanske inte främst vilken litteratur som är representerad utan vilken som saknas. Av den nordiska historiska litteraturen saknas främst den norska och finska. Den danska är relativt väl företrädd, kanske betingat av Hafströms placering på rättshistorieprofessuren i Lund. Av den kontinentaleuropeiska litteraturen finns några tyska arbeten, medan den franskspråkiga (med något undantag) och den engelska litteraturen helt lyser med sin frånvaro. Detta nämns inte för att förringa samlingens värde utan för att markera att svenska rättshistoriker under 1900-talets första hälft i mycket stor utsträckning hade sina forskningsintressen representerade i det tyskspråkiga kunskapsparadigmet – samtidigt som det fanns reminiscenser från den historiska rättsskolans tankestrukturer, vilka betonade den egna nationella rättskulturen. I det avseendet utgjorde Gerhard Hafström inget undantag. 7. Sammanfattning

24 Gregorius IX Decretalium domine pape Gregorij noni compilation accurata diligentia emendata sumoqz studio elaborata et cuz scripturis sacris aptissime acordata 2Se sidan 47 Basel 1500

Hippolytus de Marsiliis Practica causarum criminalium 2Se sidan 54 Lyon 1538 26

28 Hugo Grotius De Jure belli ac pacis 2Se sidan 48 Amsterdam 1663

30 Königs Christians des Fünfften Dänsches Gesetz Originalet av den Danske lov utgavs år 1683 och är den mest omfattande lagutgåvan i dansk rättshistoria 2Se sidan 43 Köpenhamn 1699

32 KarlXI:s Kyrkolag och Kyrkoordning 2Se sidan 48 Uppsala 1687

34 Johan Stiernhöök, De jure sveonum et gothorum vetusto 2Se sidan 62 Stockholm 1672

35 Carl Lundius Zamolxis primus getarum legislator 2Se sidan 62 Uppsala 1687 Boken innehåller en historisk översikt över den svenska rättsutvecklingen alltifrån landskapslagarna och fram till 1600-talet och har enhälligt lovordats som ett verk framstående för sin tid med enastående grundlighet och skarpsinnighet

36 David Nehrman Samling av Juridiska dissertationer: Dissertatio juridica de collisione testium 2Se sidan 56 Lund 1719 – 1750

38 Jacob Åkerhielm Sweriges rikes lag, stäld uti alexandrinisk wers 2Se sidan 74 Stockholm 1748

Bokförteckning

beauchet, L. La loi d’ Uppland. Paris, Contant- Laguerre, 1908. XVI, 300, (1) s. Blått hklbd (A. O. Andersson, Lund). Dedikation på smutstitelbladet. Tillskrift till Gerhard Hafström på försättsbladet. biärköa rätten/ thet är: then äldsta stadz lag i Sweriges rjke / först brukat i Biörköö många hundrade åhr sedan. Men af Byrger Järl sedermera något tilökt åhr 1254 och Stockholms stad gifwen. Nu först på gammalt pergament igenfunnen och uplagd. Hwar hoos föllia the äldsta konunga stadgar som ifrån konung Magno Ladulås til kon: Gustafs I tijdh ära uthgifne och fordom wid domstolarne brukade warit. Bägge medh fullkomlige register förfärdigade, och medh hans kongl:maytz bekostnadt. Sthlm, H. Keyser, 1687. (12), 15, (9), 73, (24), s. Nött hklbd med blekt rygg. Solkigt, fuktfläckat och lite sprött titelblad tryckt i rött och svart varav den röda texten ngt blekt. Med reva i nedre marginalen. Rostmärke efter gem på försättsbladet och titelbladet. Brun fläck på s. 5-8 och s. 41-45 samt liten reva på s. 45. Texten genomgående ngt fukt-och lagerfläckad. Med J. F. Bruces och Gerhard Hafströms namnteckningar. 2Collijn492. Rudbeck 33. Utgiven av J. Hadorph. budde, J. F. Ueber Rechtlosigkeit, Ehrlosigkeit und Echtlosigkeit. Eine Abhandlung aus dem deutschen Rechte. Bonn, C. Georgi, 1842. X, 166 s. Samtida ngt nött pappbd med klotrygg och titeletiketter i papper. Inlagan oskuren och med obetydliga lagerfläckar. calonius, mathias. Om de forna trälarnes rätt i Sverige. Akademisk afhandling af Mathias Calonius. Öfversättning av J. W. Liffman. Jönköping, J. P. Lundström, 1836. (2), 262, (2) s. Samtida ngt nött trevligt hfrbd med guldornerad rygg. Blått snitt. Vissa sidor ngt lagerfläckade i början och slutet. 2Calonius gav med början år 1780-93 ut en serie juridiska arbeten i form av akademiska dissertationer. Denna avhandling, vars latinska titel är ”De prisco in patria sevorum jure”, inledde serien. calonius, mathias. Opera Omnia. Denuo edidit Adolphus Iwarus Arwidsson. I-VSthlm, Norstedts, 1829-36. Porträtt, VIII, (4), 362, (2)+(4), 428, (4) +XVI, 508 + (8), 457, (1) +(4), 321, (1) s. Tre vackra hfrbd med guldornerade ryggar samt röda och gröna titelfält (B. Andersson). Porträttet ngt lagerfläckat. Fläckar på s. 279-80 samt s. 365-69 i del IV. Några smärre revor och enstaka bläckanteckningar. Texten lätt lagerfläckig. Fint ex. 2Calonius var docent i ekonomi samt professor i juridik vid Åbo akademi. Detta samlingsverk gavs ut först efter hans död och innehåller hans banbrytande vetenskapliga produktion. År 1870 respektive 1925 utgavs supplement till verket. Del III-Vinnehåller författarens svenska arbeten. 42

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=