Den antagna och utfärdade nya rättegångsbalken trädde i kraft den januari . års ed bibehölls i allt väsentligt – nu i kap. § rättegångsbalken – men med några jämkningar: Att domaren tidigare lovade och svor inför Gud och hans heliga evangelium ändrades till att han lovade och försäkrade inför Gud och vid hans heliga ord. Ändringen från “evangelium” till “ord” företogs även i de andra ederna, och i anslutning till vittneseden angavs att förändringen innebar att eden kunde avläggas inte bara av kristen utan även av mosaisk trosbekännare.40 ‘Skyldskap’ ändrades till ‘släktskap’, ‘lyckta dörrar’ till ’stängda dörrar’. Kommateringen moderniserades, och slutorden “utan arga list och påfund, så sant mig Gud hjälpe till liv och själ” föll bort. Det förändrade slutet, såvitt avser den sista satsen, medförde att eden erhöll “karaktären av en högtidlig försäkran inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord”.41 De tidigare slutorden kunde uppfattas som att den som avlade eden satte sin själ i pant och, om han missbrukade eden, avsade sig Guds nåd för evig tid.42 En försiktig modernisering hade säkert goda skäl, men det är svårt att med den utgångspunkten förstå bibehållandet av orden ‘saker’ och “Jag N.N. lovar och försäkrar inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Guds och Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”39 39 Sveriges rikes lag 1949. 40 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk, del II, motiv m.m., Stockholm 1928, s. 396, eller NJA II 1943, s. 475-476, jfr s. 49-50. 41 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk, del II, motiv m.m., Stockholm 1928, s. 105, eller NJA II 1943, s. 50. 42 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk, del II, motiv m.m., Stockholm 1928, s. 396, eller NJA II 1943, s. 476.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=