domstolen lämnade Kungl. Maj:t år ett annat förslag som företedde stora likheter med års förslag: Förslaget bifölls inte av riksdagen, varför års domared kvarstod oförändrad.34 År reglerades situationen då lagen krävde edsavläggelse av en främmande trosbekännare, vars lära inte tillät honom att avlägga ed. I varje enskilt sådant fall skulle konungen förordna, hur förfaras borde.35 Kungl. Maj:t i statsrådet brukade efter hörande av Högsta domstolen föreskriva, att eden skulle bytas ut mot en högtidlig försäkran på heder och samvete. Förordningen avsåg egentligen endast andra kristna trosbekännare än sådana hörande till den evangelisk-lutherska kyrkan. Den tillämpades dock även på medlemmar av Svenska kyrkan som hade samvetsbetänkligheter mot att avlägga ed.36 År infördes rätt för judar att avlägga domared vid ”Gud och Hans heliga lag”.37 Under - och-talen debatterades befattningsederna och trooch huldhetsederna i riksdagen. Ett stort antal eder avskaffades. Domareden påverkades inte av debatten, men år avskaffades domarnas skyldighet att avlägga tro- och huldhetsed till konungen.38 “Jag N.N. lovar och svär, att jag vid fullgörande av domarkallet vill och skall efter bästa förstånd och samvete rätt och sanning styrka och främja, efter lag och laga stadgar döma och aldrig uppsåtligen därifrån vika eller orätt göra, för vad orsak det vara må. Detta svär jag inför Gud den allvetande och allsmäktige.”33 33 Almquist, a.a., s. 48. 34 Almquist, a.a., s. 48. 35 SFS 1873:71 s. 3, 16 §. 36 SOU 1938:44 s. 397, Ds Ju 1975:1, i Prop. 1975/76:64, s. 76 och 92; se ang. vittnesed och konkursbouppteckningsed i sådana fall NJA 1910 s. 639 NJA 1916 s. 342 I-II (olika utgång), NJA 1922 s. 177 och 388, NJA 1924 s. 378 I-II, NJA 1927 s. 392 och NJA 1928 s. 96 samt ang. avlägggande av tro- och huldhetsed som villkor för medborgarskap NJA 1923 s. 329. 37 SFS 1885:63 s. 3 (jfr SFS 1838:28 och 1838:33 6 §). 38 SFS 1878:57 (jfr 1866:43), Malmer, Elin, “De försvunna ederna. Samhällets rationalisering och avskaffandet av tro- och huldhetseden samt befattningsederna” i Scandia. Tidskrift för historisk forskning1996, s. 248 o. 257 f. Artikeln (s. 235 ff.) innehåller också en utförlig analys av edsläran och debatten kring avskaffandet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=