de äktenskap och förmynderskap (IÄL). Utländska undersåtars rätt att ingå äktenskap i Sverige skulle prövas efter lagen i deras hemland.11 I samband med den nya lagstiftningen nämndes undantag i två fall. Det ena var om hemlandets lag medgav månggifte. Det andra undantaget gällde länder, där den romersk-katolska äktenskapssynen fått ett sådant genomslag i lagstiftningen, att ett genom skillnad upplöst äktenskap alltjämt räknades som äktenskapshinder, religiösa blandäktenskap var förbjudna, eller lagen föreskrev att präster och klosterfolk skulle förbli ogifta. Dessa regler ansågs i så hög grad strida mot svenskt rättsmedvetande, att de från svensk sida undantogs från den internationella överenskommelsen. Genom en av de tyska så kallade Nürnberglagarna, lagen “till skydd för det tyska blodet och den tyska äran” den september , förbjöds äktenskap mellan personer som enligt nationalsocialistisk definition var judar, och därmed endast Staatsangehörige att ingå äktenskap med dem som enligt samma slags definition var Reichsbürger, det vill säga tyska riksmedborgare. Enligt tillämpningsförordningen av den november samma år definierades “jude” som den som härstammade från minst tre i rashänseende heljudiska far- eller morföräldrar, eller från två heljudiska far- eller morföräldrar och tillhörde den judiska religionsgemenskapen eller var gift med en jude, samt den som var född i ett äktenskap med en jude, som ingåtts efter den september , eller efter utomäktenskapligt umgänge med en jude fötts efter den juli . Hela denna rasmässigt grundade definitionskatalog är och var även då främmande för svensk rättstradition. Äldre svensk lagstiftning om judars äktenskap utgick istället uteslutande från religionstillhörigheten, och tillåtelse till giftermål mellan kristna och judar medgavs definitivt genom kunglig kungörelse den januari . I Tyskland ledde raslagarna till att många kristna mischlingar av första graden, det vill säga så kallade halvjudar, förgäves bad om kyrk- 11 Genom 1904 års lag införlivade Sverige tre Haagkonventioner från 1902, om hemskillnad och skillnad, om äktenskap, och om förmynderskap, Jänterä-Jareborg 1993 s. 50 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=