person av judisk börd var länge obekant. Steven Koblik nämner ingenting om saken i sitt arbete om Sverige och judeproblemet ‒, och i denreviderade upplagan av Hugo Valentins standardverk Judarna i Sverige sägs det till och med att myndigheterna länge principiellt avböjde, men så småningom av praktiska skäl accepterade den skillnad mellan “arier” och “judar”, som införts i det nazistiska Tyskland. I verkligheten accepterade myndigheterna omedelbart och i ett bestämt avseende raslagarnas definitioner, nämligen beträffande äktenskapshinder. Detta uppmärksammades av Helmut Müssener i hans avhandling om exiltyskar i Sverige, ehuru närmast i förbigående,8 och behandlade Ingrid Bohn i sin avhandling om Tyska församlingen i Stockholm under nazitiden i korthet ett par fall.9 Sveriges riksdag har aldrig stiftat någon lag som förbjudit rasmässigt definierade judar att gifta sig med så kallade ickejudar. Men överstatlig reglering på äktenskapsrättens område förekom i form av konventioner, som enligt en tolkning som kom att dominera förbjöd tyska undersåtar, som enligt tysk lag definierades som arier, att gifta sig med dem som definierades som judar. År hade en mellanstatlig organisation grundats i Haag – Haagkonferensen för internationell privaträtt – i syfte att gradvis förenhetliga ländernas lagar rörande internationella privaträttsliga frågor, bland annat frågor om äktenskaps ingående och upplösning när det finns utlandsanknytning. Sverige blev medlem vid Haagkonferensen år och ratificerade samtliga vid konferensen före andra världskriget antagna konventioner.10 I Haag slöts den juni en äktenskapsrättslig överenskommelse, som för Sveriges del införlivades genom Lag : s. 1 om vissa internationella rättsförhållanden röran- 8 Helmut Müssener, Exil in Schweden. Politische und kulturelle Emigration nach 1933, München 1974, 95. 9 Ingrid Bohn, Zwischen Anpassung und Verweigerung. Die deutsche St. Gertruds Gemeinde in Stockholm zur Zeit des Nationalsozialismus (Kieler Werkstücke Reihe B Bd. 3), Frankfurt/M. 1997, 158 f. 10 Maarit Jänterä-Jareborg, The Influence of the Hague Conventions on the Development of Swedish Family Conflicts Law, i The Influence of the Hague Conference on Private International Law. 1993 s. 49.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=