positiva rätten. När Kant med sin kritik av det rena förnuftet slog fast att tinget i sig, såsom t.ex. naturrätten, var onåbar för den mänskliga kunskapen, återstod inget annat än den historiskt avgränsade positiva rätten. Friedrich Julius Stahl, en framstående företrädare för historiska skolan, har på följande vis beskrivit denna avgörande förändring när det gäller rättsvetenskapens föremål : Gud ersattes med en världslig lagstiftare och en rättspostivistisk grundsyn trädde i naturrättslärans ställe. Resultatet blev att rättsvetenskapen inte endast var inriktat på ett i tid och rum avgränsat föremål, utan den hade även erhållit ett praktiskt syfte: Denna nästan revolutionerande omorientering av den rättsvetenskapliga verksamheten fick redan i början av -talet ett genomslag i rättsvetenskapsmannens självförståelse. I Sverige gjorde Carl Johan Schlyter, sedermera professor i rättshistoria, gällande att han i sin doktorsdissertationDe principiis legislationis poenalis () till och med innan Friedrich Carl von Savigny avfattat sitt program för den histoRecht und positives Recht sind darum gleichbedeutende Begriffe. Es gibt kein anderes Recht als das positive. Was der Vorstellung eines “Naturrechts” zu Grunde liegt, sind eben jene Gedanken und Gebote der Weltordnung Gottes, die Rechtsideen; diese aber haben /…/ weder die erforderliche Bestimmtheit (Präcisierung), noch die bindende Kraft des Rechts.84 84 Stahl, Friedrich Julius, Philosophie des Rechts nach geschichtlicher Ansicht, Bd II, Tübingen 1878, s. 221. Hänvisningen till Guds världsordning har ibland tolkats som en öppning i Stahls rättspositivistiska modell. Denna slutsats förefaller dock vara förhastad. Det gudomliga eller religiösa elementet tjänar endast som en yttersta legitimationsgrund för rätten och har följaktligen inget inflytande på den rättsvetenskapliga metoden. Stahl förklarar sammanhanget på följande vis: “So wurzelt die menschliche Ordnung, welche das Recht ist, in der göttlichen; aber sie ist selbständlich in sich, und in dieser ihrer Selbständlichkeit besteht die Positivität des Rechts”. 85 Stahl, Friedrich Julius, Philosophie des Rechts nach geschichtlicher Ansicht, Bd II, Heidelberg 1830, s. 169. Die Rechtswissenschaft ist eine praktische Wissenschaft, es ist nicht um die blosse Einsicht in das Recht zu tun, sie wird betrieben, um das Recht anzuwenden. Darum hat sie zu ihrem Gegenstande das geltende (positive) Recht eines bestimmten Volkes zu einer bestimmten Zeit.85
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=