reducerades till en avbild av objektsvärlden, kännetecknades även kunskapen av en uppdelning i en historisk och en filosofisk kunskap. När väsendet eller tinget i sig realiseras i den tids- och rumsbestämda världen, uppstår ett tillfälligt uttryck. Kunskapen om detta uttryck har sin stödjepunkt i observatio, d.v.s. i den sinnliga iakttagelsen av enskilda fenomen, genom vilka kunskapen på induktiv väg kan nå allmänföreställningar. Den historiska kunskapen är alltså relaterad till existentia eller den sinnliga världen. Mot denna kunskap uppställs en högre kunskap, den filosofiska, nödvändiga kunskapen eller kunskapen om orsakerna till det som sker i den sinnliga världen. Denna kunskapsdualism beskriver Wolff på följande vis: Filosofisk kunskap, däremot, är kunskap om orsakerna till det som finns eller blir till.62 Den filosofiska kunskapen avbildar tingets essentia, medan den historiska kunskapen är relaterad till existentia. De i förhållande till varandra motsatta kunskapskvaliteterna är dock i enlighet med den mellan väsen och uttryck antagna kausaliteten förbundna med varandra. Vägen till den högre, filosofiska kunskapen går således genom den historiska kunskapen. Kunskapen om väsensvärlden utgör vetenskaplig kunskap per se, eftersom den träffar en absolut sanning. Tinget i sig är sant i den meningen att det är löst, ab-solutus, från tiden och rummet. Det är således inte underkastat tidens och rummets begränsningar och är därför alltid detsamma. Det är identiskt med sig självt. Med andra ord är det objektets identitet som garanterar vetenskapligheten och inte själva metoden.63 61 Wolff, C., Philosophia rationalis sive Logica, Frankfurt & Leipzig 1740, c., § 3. 62 Wolff, Logica, c. 1, § 6. 63 Wolff, C., Philosophia prima sive Ontologia, Frankfurt & Leipzig 1736, § 499 “Certitudo… non Kunskapen om det som är eller blir till såväl i den materiella världen som i de immateriella substanserna kallar vi historia. T. ex. har den historisk kunskap, som av erfarenhet vet att solen går upp på morgonen och ner på kvällen; att trädens knoppar spricker i början av våren; att djuren fortplantar sig i generationer /…/.61
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=