Den aristoteliska tankegången att allt måste emanera ur en första grund som i sig inte är betingad av något annat är omisskännlig i följande Wolff-citat: Uppenbart är att Gud för Wolff har samma betydelse i den filosofisk vetenskapliga argumentationen som den förste orörlige röraren har i Aristoteles metafysik. I likhet med den förste orörlige röraren är Gud den första orsaken som inte är orsakad av något annat. Gud har skapat världen med alla dess kreatur. Wolff anknöt uttryckligen till den skolastiska traditionen.53 T.ex. åberopar han Augustinus när han frammanar bilden av Gud som en första i sig fulländad orsak till skeendet i den timliga världen’ Det var emellertid Thomas ab Aquino som Wolff framhöll som sin store auktoritet och förebild, som enconfessor veritatis.55 Ty då det lätt låter sig visas att en serie av tillfälliga orsaker i det oändliga inte kan innehålla en tillräcklig grund för det som existerar tillfälligt, så leds vi till den första orsaken, som ligger utanför denna serie av tillfälligheter och som innehåller den tillräckliga grunden för allt som existerar tillfälligt, d.v.s. till Gud.52 Dass der göttliche Verstand Vorstellungen oder, wie Augustinus redet, ideas alles dessen, was möglich ist, hervorbringet und sie in so vielerlei Ordnungen bringet, als sie sich vorsetzen lassen, welches meine Worte nach denen in meiner Metaphysik gegebenen Erklärungen sagen wollen, halte ich für eine grosse Vollkommenheit Gottes.54 52 Wolff, Christian, De differentia nexus rerum, Halle 1737, s 53 (§ 169): “Etenim facillime ostendi possit, seriem causarum contingentium in infinitum non continere retionem suficientem existentiae contingentium, recta via sic deducimur ad causam primam, quae extra contingentium seriem existens rationem existentiae contingentium sufficientem continet, hoc est, ad Deum”. 53 När Thomasius-anhängaren Franz Buddeus anklagade Wolff för att han alltför högt värderade Thomas ab Aquino och jesuiterna (Bedenken über die Wolffische Philosophie, 1724, s 19) svarade Wolff: “Die Jesuiten sind bessere Leute als Herr Budde; sie haben mehr Verstand, Aufrichtigkeit und Bescheidenheit. Sie wollen niemanden Consequenzien aufbürden, die er selbst verwirft” (Franc. Buddei Bedenken über die Wolffische Philosophie mit Amerkungen erläutert von Chr. Wolff, 1724, s 7). 54 Gegenschrift gegen Budde, s 40. 55 Wolff, C., De differentia nexus rerum, Halle 1737, s 3 (§ III). För denna koppling till den skolastiska traditionen fick Wolff utstå en hel del kritik från sina protestantiska kollegor, som ansåg
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=