RSK 9

Med hjälp av sina medfödda anlag, synteresis eller recta ratio, kan människan beräkna vilka orsaker som döljer sig bakom alla uttryck. Av den kvasilogiska principen ex nihilo nihil fit följer att allt som är uppfattbart av erfarandet måste ha en tillräcklig grund, som ger en förklaring till varför det finns. Därmed är vägen till kunskap given. Med hjälp av induktionen kan människan från sinnliga, orsakade tidsliga och rumsliga uttryck stiga upp till en metafysisk kunskap, som gör Guds avsikter synbara. Thomas framhåller i aristotelisk anda att “det är naturligt för människan att via det sinnliga nå det översinnliga, eftersom all vår kunskap tar sin utgångspunkt i sinnena”.47 Genom denna kunskapsakt träder människan nära sitt gudomliga ursprung, den i sig högsta substansen som inte är orsakad av något annat. Epistemologin blir därigenom oupplösligt förbunden med ontologin. Den väsensmetafysiska vetenskapssynen, philosophia perennis, som inte postulerade någon uppdelning mellan tro och vetande, nådde sin kulmen under -talet med den s.k. skolfilosofien. Christian Wolff (-), vars sammanfattning av väsensmetafysikens lärosatser utgjorde skolfilosofiens höjdpunkt, framhöll således att han i sin metafysik “die Lehre von Gott auf eine demonstrativische Art ausgeführt und die sichersten Waffen an die Hand gegeben, damit man die Feinde der natürlichen und geoffenbarten Religion besiegen könne”. Med vetenskapens hjälp skulle med andra ord religionen bevisas. Med hjälp av motsägelselagen och den tillräckliga grundens lag byggde Wolff upp en metodlära, som skulle garantera apriorisk kunskap om objektsvärldens beskaffenhet.49 Den stränga bevisningen var  Skolfilosofin: slutakten i dramat om det juridiska tänkandet som ett utflöde av ett gudomligt förnuft 47 Summa TheologicaI, 1,9. 48 Wolff, Christian, Gegenschrift gegen Budde, 1724, Vorrede, 1. Satz. På ett annat ställe skriver han “Ich bin gewiss, dass meine Philosophie die sichersten Gründe an die Hand giebet, die Religion zu verteidigen”. 49 Om kausalitetens betydelse i Christian Wolffs naturrättslära se Claes Peterson, Zur Anwen-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=