hade de befläckats och fördunklats. Med Kristus återupprättades människans status somimago dei, varför kristendomen enligt Thomas ab Aquino blev en avgörande händelse i mänsklighetens historia. På grundval av Aristoteles ontologiska och epistemologiska utläggningar skapade Thomas en sammanfattning av skolastikens kunskapsteoretiska credo, som i sina grundläggande drag behöll sin auktoritet fram till -talets andra hälft. Enligt Thomas utgjorde förnuftet en enhet av två krafter, intellectus ochratio: Intellectus ger människan möjlighet att vinna insikt i de orsaker som styr världen. Därvid handlar det om en säker kunskap som träffar tingets inre metafysiska struktur. Ratio däremot utgör tänkandets begreppsligt diskursiva funktion. Förhållandet mellan intellectus och ratio förstår Thomas så att “certitudo rationis est ex intellectu”, vilket innebär att intellectus tillhandahåller de “prima principia universalia”, ur vilka ratio drar ovedersägliga slutsatser.44 Ratio utgör vidare en enhet av två element, det spekulativa och det praktiska förnuftet , ratio speculativa respektive practica, vilket är en distinktion som Thomas hämtat hos Aristoteles (νo ς θεωρητικoς; πρακτικoς). Det spekulativa eller teoretiska förnuftet garanterar en felfri syllogistisk operation, med vars hjälp man kan dra slutsatser om vilket handlande som är det rätta. I det praktiska förnuftet verkar synteresis45 eller scintilla conscientiae, som är den begränsade förmåga till insikt som Gud låtit människan behålla vid hennes inträde i den tids- och rumsbundna världen.46 Synteresis utgör en apriorikunskap Nomen enim intellectus sumitur ab intima penetratione veritatis; nomen autem rationis ab inquisitione et discursu.43 43 STh I-II, qu. 49 a 5 ad 5. 44 Bujo, Benezet, Moralautonomie und Normenfindung bei Thomas von Aquin, München 1979, s. 135. 45 I modern forskning har klarlagts att synteresis är ett skrivfel för syneidesis, som betyder samvete. 46 Jfr Thomas ab Aquino, De veritate, 16, 1: “In ipsa (sc anima) est quidam habitus naturalis primorum principiorum operabilium, qui quidem habitus ad synderesim pertinet”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=