RSK 9

Rätt, religion och politik Det är inte utan att det känns som en utmaning att vi idag vid den juridiska fakulteten i Uppsala tar upp ett tema om rätt, religion och politik, vilket för ‒ år sedan ansågs som en gång för alla avklarat och färdigbearbetat – och inför vilket juristerna kände allmänt obehag. I den traditionella lundensiska anekdotfloran levde länge en notis från -talet om professorn i speciell privaträtt Albert Ernberg. På den tiden delade Theologicum och Juridicum undervisningslokaler på Sandgatan, och Ernberg började en föreläsning med att rikta en uppmaning till en av studenterna: – Skulle kandidaten vilja öppna fönstret, här luktar teologer! Uppsalaskolans företrädare, Vilhelm Lundstedt, Östen Undén, Karl Olivecrona och Per Olof Ekelöf – alla hade de utformat postulat som renodlade förhållandet mellan politik och juridik,1 eller “Makt och rätt” som Ivar Strahl föredrog att kalla det,2 som innebar ett exkluderande av varje form av metafysik, dvs. också av religionen. Uppsalaskolans företrädare i tre generationer murade från slutet av-talet             1 Östen Undén, Juridik och politik, Tiden: Stockholm 1927. 2 Ivar Strahl, Makt och rätt: Rättsidéns gång genom historien. Från Babylon till FN. En överblick, Bonner: Stockholm 1957. - Se även Ivar Strahl, Idealism och realism i rättsvetenskapen, Svensk Juristtidning, Årg. 26 (1941), 302 ff.                                  

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=