Uppsalaskolans och den s.k. skandinaviska rättsrealismens betydelse för svensk rättsvetenskap är känd och erkänd. Rättsteoretiker som Axel Hägerström, Vilhelm Lundstedt och Karl Olivecrona har allmänt ansetts ha haft ett stort inflytande. Striden har handlat om i vad mån detta inflytande varit gagnerikt eller skadligt.1 Uppsalaskolans vidräkning med den naturrättsliga traditionen och med begrepp som rätt och rättigheter har därvid ofta tillmätts en roll även för svensk lagstiftning och rättspraxis. Rättsfilosofin har påverkat rättsutvecklingen, det har varit ett vanligt antagande. På ett område som de själva tillmätte stor vikt blev uppsalaskolans företrädare dock utan väsentligt inflytande. Det gällde den internationella rätten. I fråga om den svenska uppfattningen av folkrätten vann den rättsrealistiska synen aldrig terräng. Där härskade idealismen och gör så fortfarande. Den som i synnerhet upplevde dessa motgångar djupt och smärtsamt var Lundstedt. Lundstedt och folkrätten 1 Referenser till litteraturen kring uppsalafilosofin och den skandinaviska rättsrealismen finns i min Från Hägerström till Hedenius (1983) samt i Max Lyle A Call for Scientific Purity: Axel Hägerström’s Critique of Legal Science (2006).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=