“gifver allmän och stor förargelse”, mutatis mutandis också böta Daler Silvermynt.23 I samband med en rättegångsreform med ändring (utökning) av tingstiderna (SFS :) föreskrevs att tingspredikan endast skulle hållas en gång om året ”å det lagtima ting, som först på året infaller”.24 Det innebar att sådan tingspredikan eller rättegångsgudstjänst skulle hållas inte bara på lagmans- och häradstingen på landet utan också vid hovrätterna och rådhusrätterna i städerna. I Stockholm bevistade Högsta domstolen (och frånRegeringsrätten) den vid Svea hovrätt anordnade rättegångsgudstjänsten. Dessa bestämmelser var i princip giltiga till och med utgången av år 1989. Den nya rättegångsbalkens tillkomst och ikraftträdande innebar i rättskulturell mening inte något paradigmskifte.25 I promulgationslagen till nya RB (SFS :) föreskrevs också explicit att rättegångsgudstjänsten inte påverkades av reformen.26 Domareden i den nya RB byggde fortfarande på kristen grund och ederna svors på Bibeln.27 Inte heller den nya religionsfrihetslagstiftningen 1951 innebar att rättegångsgudstjänstens ställning förändrades. Även om samhället i övrigt “moderniserades” blev häradsrätten och häradshövdingen, rådhusrätten och borgmästaren, vid det gamla, dvs. en idealistisk rättskultur. Å andra sidan kom framväxten av den moderna välfärdsstaten att avkräva de unga moderna juristerna ett mer rationellt, pragmatiskt 23 K.M:t till samtliga hovrätter, ang. plikt för den präst som försummar att hålla tingspredikan, Stockholm 3.6.1752, I: Johan Jusleen, Samling af Kongl. Maj:ts Bref - - - om Lagens rätta förstånd eller eljest i sådana mål som rättegången röra, 2 uppl. Johan Georg Lange: Stockholm 1787, 322 f. 24 Erik Dalfelt, (2001), 33. 25 Kjell Å Modéer, Den stora reformen. Rättegångsbalkens förebilder och förverkligande, SvJT årg. 84 (1999), 400 ff. 26 10 §: “Bestämmelse i kyrkolagen eller särskild lag eller författning om gudstjänst vid allmän domstol lände till efterrättelse.” – NJA II 1947, 27 f. 27 Martin Sunnqvist, Domareden och dess religiösa inslag, i: Kjell Å Modéer (red.), Rätt, religion och politik. Ett rättshistoriskt seminarium tillägnat Magnus Sjöberg, Rättshistoriska skrifter, Band 9, Stockholm 2008, 92.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=