ofta ting hållas skall må skee uthi kyrkiorne der sammastädes en tillbörlig gudztiänst”.20 Föreskrifter om rättegångsgudstjänst inflöt därefter i års kyrkolag kap. §. Vid lagmans- och häradsting skulle prästen om morgonen, “förr än rätten sig sätter”, hålla gudstjänst med sång och böner, “samt någon tienlig Texts förklaring, som gifwer anledning til at betänkia thet Werkets wichtigheet, som företagas skal”.21 Prästen skulle förmana såväl domare och nämnd som “dem hvilka för rätten komma skola, kristligen och tillbörligen att förhålla sig och bedja Gud om upplysning och välsignelse”. Kyrkolagens bestämmelse om att rättegångsgudstjänstens syfte var att “giva anledning till att betänka det verkets viktighet som företagas skall” hade enligt Olof Sundby äldre förebilder. “Seden själv torde vara äldre [än] och gå tillbaka till reformationstidens gudstjänstliv”.22 Om så är fallet ligger referensen till den katolska röda mässan närmre till hands. Rättegångsgudstjänsten ägde rum i kyrkan “om hon så när är, eller, ther hon aflägsen är, på sielfwa tingsstaden”. I städerna med deras permanenta domstolar ägde rättegångsgudstjänsten rum en gång om året “wid åhrets begynnelse” i huvudkyrkan. Vid hovrätterna skulle presidenten och samtliga rättens ledamöter “i begynnelsen af Sessionerne böra träda up i Kyrkan, och jemte anhörandet af en till Wärfwet lämpad predikan, åkalla Gud om råd och bistånd”. I års lag föreskrevs i rättegångsbalkens kap. § att ting skulle hållas “å rättan tingsstad” tre gånger om året (vinterting, sommarting och höstting). I § utsades bl.a. att “Förr än Rätten sig sätter, skall gudstjenst hållas”. Om häradshövdingen försummade att inställa sig till tingen skulle han böta Daler Silvermynt. På samma sätt skulle präst som utan laga förfall försummade att hålla tingspredikan, vilket 20 Brevet återgivet av Erik Dalfelt, Rättegångsgudstjänst [Examensarbete i rättshistoria, Lund vt 2001], 20. 21 Erik Dalfelt, (2001), 22. 22 Olof Sundby, Hovrättspredikan 1983-01-10, Svea Hovrätt, aktuell information [Stencil] Nr 1 Årg 16 (1983), 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=