Beredskapstidens krav på nationell samling identifierade kyrkan som en viktig identitetsfaktor, där kasualpredikningarna utgjorde ett bidrag. Rådhusrätten i Landskrona började arbetsåret som kyrkolagen föreskrev med en rättegångsgudstjänst, magistratspredikan. Halvtannat år tidigare, sommaren , hade regeringen antagit en ny rättegångsbalk. Den började tillämpas den januari , men rättegångsgudstjänsten kom inte, som denna uppsats vill visa, i nämnvärd omfattning att påverkas av samhällets pågående sekularisering eller av de moderna juristernas “värdeneutralitet”. Lagstiftaren fann inte anledning initiera någon ändring av kyrkolagen.7 Och vid de nyinrättade hovrätterna i Göteborg och Sundsvall inleddes verksamheterna från början varje år med rättegångsgudstjänst.8 Rättsliga djupstrukturer, samhälleliga värden, religiöst färgade riter och normstrukturer har visat sig vara stryktåliga i den moderniseringsprocessen – och de har på nytt synliggjorts när religiösa normer ställs mot varandra i rättssalen, i politiska processer och när överstatliga strukturer ska utformas, dvs. när konvergerande krafter ställs mot kulturell mångfald.9 Vår tids senmodernitet och dess rättsvetenskap präglas av både konvergens och divergens, både krafter och motkrafter. Den dominerande sekulariseringen av det svenska rättssystemet har under senare år mötts av en påtaglig motkraft, som benämns det desekulariserade eller postsekulariserade samhället.10 7 Lag om införande av nya rättegångsbalken § 10: “Bestämmelse i kyrkolagen eller särskild lag eller författning om gudstjänst vid allmän domstol lände till efterrättelse.” – NJA II 1947, 27 f. 8 Gunnar Ljung, Fyrtio år med Hovrätt i väster, Nerenius & Santérus Förlag: Stockholm 1996, 136 ff. 9 Pierre Legrand, European Legal Systems are not Converging, International and Comparative Law Quarterly 45 (1996), 52 ff. 10 Jürgen Habermas, Glaube, Wissen – Öffnung. Zum Friedenspreis des deutschen Buchhandels: Eine Dankrede (14.10.2001 in Frankfurt). http://www.talawas.org/habermas2-d.html – Jürgen Habermas, Vorpolitische Grundlagen des politischen Rechtsstaates?, i: Jürgen Habermas & Joseph Ratzinger, Dialektik der Säkularisierung. Über Vernunft und Religion, Herder Freiburg in Br. 2005, 32 f. – Kjell Å Modéer, Rättsteologi – en syntes i en vetenskapshistorisk diskurs. – I: Lisbet Christoffersen (red.), Samfundsvidenskabelige syn på det religiøse. DJØF København 2000, 249 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=