ingick i förpliktelsen att döma efter förstånd och samvete.69 Almquist menar, att domaredens “Guds lag” inte syftade på den mosaiska rätten. Istället syftade lokutionen på varje uttryck för Guds vilja, antingen det fanns i gamla eller nya testamentet. Uttrycket “Guds lag” förekom i Sverige före års appendix och bibehölls i års domared trots att landslagen och dess appendix samtidigt upphävdes. Detta innebär enligt Almqvist, att åsikten att uttrycket syftar på den mosaiska rätten inte har sannolikheten för sig. I de yngre domarreglerna, som skrevs under tidigt -tal, framhölls också att de två lagböckerna – Guds och världslig lag – alltid skulle följas åt och att all världslig lag skulle ha sitt ursprung i Guds lag. Det är således, enligt Almquist, Guds ord i mera allmän bemärkelse som avses, det vill säga Bibeln i dess helhet. Något undantag görs i det avseendet å andra sidan inte för Mose lag. Som tillägg till Almquists uppfattning kan anföras, att Jesus tolkade och modifierade Mose lag i Bergspredikan, vilket medför att ‘Guds lag’ i betydelsen ‘Bibeln i dess helhet’ får en annan betydelse än samma begrepp förstått såsom syftande på endast Mose lag.70 Dissenterlagskommittén var av den uppfattningen, att ‘Guds lag’ redan på -talet och åtminstone år och därefter var en hänvisning till den naturliga lagen och dess allmänna moral- och rättsprinciper.71 Till tolkningen av uttrycket kan emellertid också följande läggas. Den oktober utfärdade Kungl. Maj:t plakat och stadga om eder och sabbatsbrott. I första artikeln erinras om förbudet att missbruka Guds namn. I andra artikeln sägs, att det inte skall vara tillåtet att avlägga ed utom i de fall “som i Gudz Ord och Sweriges Lag Eder oundwijkeligen fordra”.72 Detta är en kodifiering av Jesu edsförbud med undantag för de av staten påbjudna ederna. Det förhållandet att 69 Kreüger, a.a., s. 591 ff. 70 Almquist, Jan Eric, “Domareden i historisk belysning” i Svensk juristtidning1944 s. 51 ff. 71 SOU 1949:20, s. 368. Se för en utförlig idéhistorisk och systematisk analys: Josefson, Ruben, Guds och Sveriges lag. Studier i den lutherska socialetikens historia, Uppsala universitets årsskrift 1950:8, Uppsala 1950. 72 Schmedeman, a.a., s. 443.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=